Vi behöver fler som jobbar –småföretagen i nyckelposition !

09.11.2014 kl. 10:00
Den gångna veckan har varit tuff. Riksdagen har diskuterat landets ekonomi och oppositionen försökte fälla regeringen. Någon dundermedicin hade oppositionen ändå inte att erbjuda i interpellationsdebatten. Det är lätt att kritisera, men svårt att komma med trovärdiga alternativ!

Den ekonomiska krisen har förföljt oss sedan 2008, och utmaningen är att balansera upp både den offentliga och privata sektorn. Det finns förutsättningar att svänga skutan. Vi måste höja sysselsättningsgraden, och få fler som jobbar. Hur gör vi då för att lyckas?

För det första måste vi  bryta statens skuldsättningsspiral. Här har SFP konsekvent påtalat att vi inte kan fortsätta låna mera för att finansiera vårt välfärdssamhälle. Det vore ödesdigert för kommande generationer. Det är vi som är i arbetsför ålder nu, som måste bära ansvar också för det ekonomiska arv vi lämnar efter oss.  Den goda nyheten är att regeringen nu svängt utvecklingen, då vi för nästa år lyckats minska nettoupplåningen med 37 procent! Det är bra, och på den vägen måste vi fortsätta. Men vi behöver också hitta den rätta medicinen för att få den privata sektorn att växa, särskilt de små- och medelstora företagen, för det är där de nya jobben kan skapas.
 

Företagen behöver få ett bättre flyt för att kunna anställa och bidra till att svänga sysselsättningstrenden till det positiva. Det har visat sig under den senaste tiden att många små- och medelstora företag har problem med att få betalt för sina tjänster inom rimlig tid.  Fastän betalningstiderna i Finland fortfarande är kortare än i övriga europeiska länder, bekräftas utvecklingen i den utredning som justitieministeriet och näringslivets organisationer tillsammans har gjort.

Det finns större företag som gärna använder de mindre företagen som bank, genom att tillämpa upp till 60 dagars betalningstid. Det här är något som jag anser att vi behöver ta tag i. De mindre företagen behöver precis som de större ha sin likviditet i skick för att fungera smidigt.

Därför har jag under veckan initierat en lägändring som Justitieministeriet nu kommer att bereda vidare. Lagändringen skulle innebära att betalningstiden får överskrida 30 dagar bara om det uttryckligen avtalats om det. Den nuvarande motsvarande gränsen är 60 dagar. Man kan säga att vi tagit lyra på företagens önskemål, och jag ser det som viktigt att vi nu kan signalera att vi går vidare med beredning av en lag som bättre motsvarar företagens nuvarande behov av kortare betalningstider. Samtidigt är det också viktigt att näringslivet överväger vad som kan göras genom frivilliga insatser för att överlag stöda en sund betalningskultur.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35