Mänskliga rättigheter

11.11.2014 kl. 15:00
Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014


Gruppanförande 11.11 2014, Svenska riksdagsgruppen, Stefan Wallin

Värderade talman,

Behövs arbete för mänskliga rättigheter i ett nordiskt välfärdssamhälle som Finland? Man kunde ju tänka sig att det räcker om vi har ett samhälle som följer alla lagar.

Det är ändå att bedra sig själv att tro att arbete för mänskliga rättigheter är något överflödigt för oss. Dels är vi en del av en globaliserad värld – att isolera sig är inget hållbart alternativ. Tendenser till självgott monokulturellt navelskådande tycks finnas också på vår politiska arena.

För det andra bör vi ha förmåga att självkritiskt se på det vi själva gör. När vi talar om mänskliga rättigheter har vi ingen anledning att enbart slå oss för bröstet. Också vi har mycket kvar att göra.

 

Finland har blivit prickat av FN:s Cedaw-kommitté för våld mot kvinnor.

Också redogörelsen som vi nu behandlar konstaterar att sett i ett europeiskt perspektiv är förekomsten av fall av våld mot kvinnor hög i Finland. Detta är en ful kontrast till det faktum att Finland historiskt är ett föregångsland när det gäller kvinnors position i samhället. Vårt land var först i världen med det som kallas fulla politiska rättigheter, vi hade 19 kvinnor i det första parlamentet, vi var det första landet i världen där kvinnorna har varit i majoritet i regeringen och vi hade den första kvinnliga försvarsministern.

 

Alla barn bör även ha rätt att växa upp i en trygg omgivning. Vi har också mycket att göra då det gäller att utveckla barnskyddet. Sektoröverskridande samarbete är nyckeln till en kvalitativ vård och service – då blir barnens röst och rättigheter hörda.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen förutsätter att Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet – mera känd som Istanbulkonventionen – sätts i kraft på nationell nivå. Noteras kan att denna konvention omfattar även våld som riktas mot män i nära relationer och i hemmet.

Yngre män och pojkar är också i ett annat avseende en viktig målgrupp när det gäller att bearbeta attityderna till mänskliga rättigheter och det som uppfattas som annorlunda i samhället. Bara för någon vecka sedan presenterade docent Sakari Suutarinen vid Jyväskylä universitet uppseendeväckande resultat från en europeisk utredning som omfattade 38 länder. I den var finländska pojkar av alla mest kritiska till invandrare.

Förbluffande är att samtidigt som vi talar om att agera i en globaliserad värld, visar denna mätning att etniska fördomar och rasistiska attityder bland finländska unga har skärpts efter millennieskiftet. Här har vi orsak att se oss i spegeln och fråga oss varifrån dessa attityder kommer.

 

Ser man till den muslimska befolkningens storlek har Finland, enligt forskaren Suutarinen, mest jihadister i hela världen. Han utesluter inte att den jihadistiska rörelsen bland unga muslimska män i Finland är en reaktion på de rasistiska attityderna i samhället.

Svenska riksdagsgruppen är djupt bekymrad av denna rapport. Signalerna måste tas på allvar. Här gäller det att föra en ansvarsfull dialog med landets islamska samfund, men också att bygga broar mellan unga från olika bakgrund.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar statsrådets markering om att de grundläggande och mänskliga rättigheterna för sexuella minoriteter ska främjas genom en nationell strategi eller nationellt handlingsprogram. Människors rätt till samhällelig och social acceptans, samt likhet inför lagen oavsett sin sexuella läggning är ett viktigt signalement för ett civiliserat samhälle.

Finland betonar också ursprungsfolken identitet och kultur. Målet är att ratificera ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk i självstyrande länder! – vilket länge varit en målsättning för svenska riksdagsgruppen.

I redogörelsen slås fast att Finland arbetar aktivt för att förbättra romernas lika rättigheter och socioekonomiska ställning, en viktig målsättning även den.

 

Värderade talman,

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna innehåller många väsentliga aspekter. Jag vill ytterligare fästa vikt vid särskilt en.

Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning måste tryggas. Vår riksdagsgrupp delar helt redogörelsens syn; att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning kräver kontinuerlig uppföljning och tillräckliga resurser såväl i Finland som internationellt.

Det är bra att handikappolitiken är ett viktigt element i Finlands utvecklingspolitik. Vi ska inte tolerera att personer med funktionsnedsättning diskrimineras på olika grunder.

På hemmaplan gäller det att se till att denna grupp får sina behov bemötta i samhället, får tillgång till service och kan delta i beslutsfattandet på lika villkor.

Finland bör ratificera FN-konventionen om personer med funktionsnedsättning, som vi skrivit på redan 2007.

 

Värderade talman,

Finland har ett starkt anseende som konfliktlösare i världen. Vi vill gärna framstå som läkare på den internationella arenan. För att vara en trovärdig aktör när det gäller mänskliga rättigheter måste vi vara beredda att sopa rent framför egen trappa.

Statsrådets redogörelse är ett viktigt verktyg för detta. Som politiska partier är vårt ansvar stort. Ett samhälle som bygger på mänskliga rättigheter tar hänsyn till de svaga och har förmåga att skydda dem mot aggressioner.

Om det är så att aggressiva attityder och hatprat håller på att bli mer utbrett i vårt samhälle, blir det ett monumentalt svek om vi stillatigande ser på, utan att med starkt engagemang och klara politiska signaler ge oss i kast med problemen. Vi bör agera vägvisare för ett öppet samhällsklimat som bygger på förtroende och respekt.                       

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30