Mänskliga rättigheter

11.11.2014 kl. 15:00
Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014


Gruppanförande 11.11 2014, Svenska riksdagsgruppen, Stefan Wallin

Värderade talman,

Behövs arbete för mänskliga rättigheter i ett nordiskt välfärdssamhälle som Finland? Man kunde ju tänka sig att det räcker om vi har ett samhälle som följer alla lagar.

Det är ändå att bedra sig själv att tro att arbete för mänskliga rättigheter är något överflödigt för oss. Dels är vi en del av en globaliserad värld – att isolera sig är inget hållbart alternativ. Tendenser till självgott monokulturellt navelskådande tycks finnas också på vår politiska arena.

För det andra bör vi ha förmåga att självkritiskt se på det vi själva gör. När vi talar om mänskliga rättigheter har vi ingen anledning att enbart slå oss för bröstet. Också vi har mycket kvar att göra.

 

Finland har blivit prickat av FN:s Cedaw-kommitté för våld mot kvinnor.

Också redogörelsen som vi nu behandlar konstaterar att sett i ett europeiskt perspektiv är förekomsten av fall av våld mot kvinnor hög i Finland. Detta är en ful kontrast till det faktum att Finland historiskt är ett föregångsland när det gäller kvinnors position i samhället. Vårt land var först i världen med det som kallas fulla politiska rättigheter, vi hade 19 kvinnor i det första parlamentet, vi var det första landet i världen där kvinnorna har varit i majoritet i regeringen och vi hade den första kvinnliga försvarsministern.

 

Alla barn bör även ha rätt att växa upp i en trygg omgivning. Vi har också mycket att göra då det gäller att utveckla barnskyddet. Sektoröverskridande samarbete är nyckeln till en kvalitativ vård och service – då blir barnens röst och rättigheter hörda.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen förutsätter att Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet – mera känd som Istanbulkonventionen – sätts i kraft på nationell nivå. Noteras kan att denna konvention omfattar även våld som riktas mot män i nära relationer och i hemmet.

Yngre män och pojkar är också i ett annat avseende en viktig målgrupp när det gäller att bearbeta attityderna till mänskliga rättigheter och det som uppfattas som annorlunda i samhället. Bara för någon vecka sedan presenterade docent Sakari Suutarinen vid Jyväskylä universitet uppseendeväckande resultat från en europeisk utredning som omfattade 38 länder. I den var finländska pojkar av alla mest kritiska till invandrare.

Förbluffande är att samtidigt som vi talar om att agera i en globaliserad värld, visar denna mätning att etniska fördomar och rasistiska attityder bland finländska unga har skärpts efter millennieskiftet. Här har vi orsak att se oss i spegeln och fråga oss varifrån dessa attityder kommer.

 

Ser man till den muslimska befolkningens storlek har Finland, enligt forskaren Suutarinen, mest jihadister i hela världen. Han utesluter inte att den jihadistiska rörelsen bland unga muslimska män i Finland är en reaktion på de rasistiska attityderna i samhället.

Svenska riksdagsgruppen är djupt bekymrad av denna rapport. Signalerna måste tas på allvar. Här gäller det att föra en ansvarsfull dialog med landets islamska samfund, men också att bygga broar mellan unga från olika bakgrund.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar statsrådets markering om att de grundläggande och mänskliga rättigheterna för sexuella minoriteter ska främjas genom en nationell strategi eller nationellt handlingsprogram. Människors rätt till samhällelig och social acceptans, samt likhet inför lagen oavsett sin sexuella läggning är ett viktigt signalement för ett civiliserat samhälle.

Finland betonar också ursprungsfolken identitet och kultur. Målet är att ratificera ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk i självstyrande länder! – vilket länge varit en målsättning för svenska riksdagsgruppen.

I redogörelsen slås fast att Finland arbetar aktivt för att förbättra romernas lika rättigheter och socioekonomiska ställning, en viktig målsättning även den.

 

Värderade talman,

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna innehåller många väsentliga aspekter. Jag vill ytterligare fästa vikt vid särskilt en.

Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning måste tryggas. Vår riksdagsgrupp delar helt redogörelsens syn; att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning kräver kontinuerlig uppföljning och tillräckliga resurser såväl i Finland som internationellt.

Det är bra att handikappolitiken är ett viktigt element i Finlands utvecklingspolitik. Vi ska inte tolerera att personer med funktionsnedsättning diskrimineras på olika grunder.

På hemmaplan gäller det att se till att denna grupp får sina behov bemötta i samhället, får tillgång till service och kan delta i beslutsfattandet på lika villkor.

Finland bör ratificera FN-konventionen om personer med funktionsnedsättning, som vi skrivit på redan 2007.

 

Värderade talman,

Finland har ett starkt anseende som konfliktlösare i världen. Vi vill gärna framstå som läkare på den internationella arenan. För att vara en trovärdig aktör när det gäller mänskliga rättigheter måste vi vara beredda att sopa rent framför egen trappa.

Statsrådets redogörelse är ett viktigt verktyg för detta. Som politiska partier är vårt ansvar stort. Ett samhälle som bygger på mänskliga rättigheter tar hänsyn till de svaga och har förmåga att skydda dem mot aggressioner.

Om det är så att aggressiva attityder och hatprat håller på att bli mer utbrett i vårt samhälle, blir det ett monumentalt svek om vi stillatigande ser på, utan att med starkt engagemang och klara politiska signaler ge oss i kast med problemen. Vi bör agera vägvisare för ett öppet samhällsklimat som bygger på förtroende och respekt.                       

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15