Vårdreformen får inte leda till ett demokratiunderskott

23.11.2014 kl. 09:44
Just nu är vi inne på väldigt intensiva veckor inom politiken. Alla ministerier borde senast den 4.12 ge sina sista lagförslag till riksdagen. Samtidigt befinner sig vårdreformen i ett avgörande skede.

Förra veckan hölls responsdebatten om statsrådets demokratipolitiska redogörelse i riksdagen. I grundlagsutskottets betänkande om redogörelsen konstateras bl.a. att särskild vikt bör fästas vid tillståndet för den regionala demokratin, landskapsdemokratin och den lokala demokratin, där det håller på att ske stora förändringar bland annat genom omläggningen av social- och hälsovården samt kommunstrukturen. Det är viktigt att reformerna stärker den representativa demokratin och säkerställer att kommuninvånarna och serviceanvändarna får verklig möjlighet att påverka.

 

Utskottets ståndpunkt är lätt att omfatta. Dessa frågor är högaktuella just nu.  I mitt eget anförande betonade jag att vi i vårdreformen inte borde pruta på grundlagen, kommuninvånarnas möjlighet till inflytande och demokratiprincipen.

 

I sitt utlåtande om vårdreformen har justitieministeriet lyft upp grundlagsproblemen i förslaget. Ministeriet konstaterar att förslaget inte uppfyller demokratiprincipen i den kommunala självstyrelsen p.g.a. att social- och hälsovårdsområdets beslutande organ inte väljs genom direkta val. Problematiskt är också att de enskilda kommunernas och deras invånares påverkningsmöjligheter minskar betydligt på grund av att samkommunerna blir exceptionellt stora, samtidigt som kommunernas finansieringsansvar kvarstår.

 

Vårdfrågorna har under den senaste tiden också här regionalt hos oss skapat mycket diskussion.  Här vill jag betona att det är nödvändigt att vi regionalt fortsätter vårt goda samarbete. Det gedigna arbete vi under de senaste åren gjort inom vården är inte förgäves, trots den kommande vårdreformen. Men desto viktigare är det att vi också i framtiden håller ihop och inte skapar motsättningar internt. Ensam är ingen kommun stark.

 

Jakobstadsregionen har de facto varit föregångare då det gäller integreringen av socialvården, bashälsovården och specialsjukvården. Det ska vi vara stolta över. Kostnadsutvecklingen för hela vårdområdet har också kunnat stävjas i förhållande till utvecklingen i landet i övrigt. Nu gäller det för beslutsfattarna i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre att lyfta blicken och inse att våra invånare är betjänta av ett gott samarbete kommunerna emellan också framöver. Något annat duger inte. Tillsammans kan vi klara av att se till att vi i framtiden tryggar dygnet runt jour och att servicen till såväl barn som äldre kan tryggas med befolkningens bästa för ögonen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30