Vårdreformen får inte leda till ett demokratiunderskott

23.11.2014 kl. 09:44
Just nu är vi inne på väldigt intensiva veckor inom politiken. Alla ministerier borde senast den 4.12 ge sina sista lagförslag till riksdagen. Samtidigt befinner sig vårdreformen i ett avgörande skede.

Förra veckan hölls responsdebatten om statsrådets demokratipolitiska redogörelse i riksdagen. I grundlagsutskottets betänkande om redogörelsen konstateras bl.a. att särskild vikt bör fästas vid tillståndet för den regionala demokratin, landskapsdemokratin och den lokala demokratin, där det håller på att ske stora förändringar bland annat genom omläggningen av social- och hälsovården samt kommunstrukturen. Det är viktigt att reformerna stärker den representativa demokratin och säkerställer att kommuninvånarna och serviceanvändarna får verklig möjlighet att påverka.

 

Utskottets ståndpunkt är lätt att omfatta. Dessa frågor är högaktuella just nu.  I mitt eget anförande betonade jag att vi i vårdreformen inte borde pruta på grundlagen, kommuninvånarnas möjlighet till inflytande och demokratiprincipen.

 

I sitt utlåtande om vårdreformen har justitieministeriet lyft upp grundlagsproblemen i förslaget. Ministeriet konstaterar att förslaget inte uppfyller demokratiprincipen i den kommunala självstyrelsen p.g.a. att social- och hälsovårdsområdets beslutande organ inte väljs genom direkta val. Problematiskt är också att de enskilda kommunernas och deras invånares påverkningsmöjligheter minskar betydligt på grund av att samkommunerna blir exceptionellt stora, samtidigt som kommunernas finansieringsansvar kvarstår.

 

Vårdfrågorna har under den senaste tiden också här regionalt hos oss skapat mycket diskussion.  Här vill jag betona att det är nödvändigt att vi regionalt fortsätter vårt goda samarbete. Det gedigna arbete vi under de senaste åren gjort inom vården är inte förgäves, trots den kommande vårdreformen. Men desto viktigare är det att vi också i framtiden håller ihop och inte skapar motsättningar internt. Ensam är ingen kommun stark.

 

Jakobstadsregionen har de facto varit föregångare då det gäller integreringen av socialvården, bashälsovården och specialsjukvården. Det ska vi vara stolta över. Kostnadsutvecklingen för hela vårdområdet har också kunnat stävjas i förhållande till utvecklingen i landet i övrigt. Nu gäller det för beslutsfattarna i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre att lyfta blicken och inse att våra invånare är betjänta av ett gott samarbete kommunerna emellan också framöver. Något annat duger inte. Tillsammans kan vi klara av att se till att vi i framtiden tryggar dygnet runt jour och att servicen till såväl barn som äldre kan tryggas med befolkningens bästa för ögonen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30