I släktens fotspår

08.12.2014 kl. 09:00
I samband med att vinterkriget inleddes evakuerades omgående riksdagen till Kauhajoki i södra Österbotten. För 75 år sedan, på natten den 30 november kl. 03.00 fanns det en Solfbo med på tåget från Helsingfors. Det var min farfars kusin Gustav Edvard Helenelund och han var riksdagsledamot.
Nu har jag varit inbjuden att delta i minneshögtiden i Kauhajoki och fick därmed vandra i min släkts fotspår. Skillnaden från dagens festligheter var att då hade kriget brutit ut och Helsingfors, Vasa och fjorton andra städer hade bombats av ryssarna. Riksdagen måste således därmed försättas i säkerhet och i största hemlighet sattes riksdagsmännen på ett nattåg mot okänd ort. De kom så småningom fram till Kauhajoki, mitt i en riktig snöyra den första december 1939.

Allt började med Molotov - Ribbentrop pakten i augusti 1939. Där beslöt dessa herrar att dela upp Europa. Finland skulle höra till den sovjetiska sfären. En kort tid därefter kom skotten i Mainila som Sovjetunionen påstod att finnarna skulle ha avlossat och kriget startade. Nu efteråt har ryssarna erkänt att de var de som avlossade skotten. Den 30 november 1939 inledde hela Sovjetunionens arme med flygvapen och marin en frontal attack mot Finland. Den första eldstriden började på Karelska näset samma dag klockan 06.50. Ommöbleringar skedde snabbt, president Kyösti Kallio överlät överbefälet till fältmarskalk Carl Gustav Mannerheim. Då hade redan sovjeterna full fart på sin frammarsch, på land, på havet och i luften.

Riksdagen höll sina plenum i lyceets festsal i Kauhajoki,  hela trettiofyra plenum mellan 5.12 - 12.2 1940. Som talman fungerade Väinö Hakkila. Ledamöterna bodde i vandrarhem och hos ortsbefolkningen. Varför man just valde Kauhajoki som tillflyktsort lär ha berott att folket i  södra Österbotten ansågs vara ett pålitligt folk. Det var ju inte alla som gillade Finlands riksdag den tiden. Knappast heller i dag, men i dag är orsakerna lite annorlunda.

Vår minneshögtid började med gudstjänst i Kauhajoki kyrka på söndag kväll. På måndag hölls ett minnesplenum i samma festsal som för 75 år sedan. Partierna hade gruppanförande och allt sköttes på samma sätt som den gången då det var på riktigt. Det gick inte att undvika den allvarsamma stämning som rådde. Nu kunde vi, i ett fritt Finland, sitta i samma stolar som våra företrädare som för 75 år sedan skulle ta besluten om hur rädda landet undan Sovjetunionens krigsmaskiner.

I dag har vi åter ett Ryssland som provocerar med sin expansionspolitik, precis som för 75 år sedan. Först var det Krim, sedan Ukraina och nu olika kränkningar av luftrummen. Tyvärr gav besöket i Kauhajoki sådana minnen som kanske alla borde ägna en liten tanke. Det finns nya färska satellitbilder på hur Ryssland kraftigt rustar upp längs vår gräns i norr. Putin sänder ut signaler om att han ännu skall visa att Ryssland är en stormakt att räkna med. Finland har redan reagerat och föreslagit mera pengar till försvaret.

 
Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00