I släktens fotspår

08.12.2014 kl. 09:00
I samband med att vinterkriget inleddes evakuerades omgående riksdagen till Kauhajoki i södra Österbotten. För 75 år sedan, på natten den 30 november kl. 03.00 fanns det en Solfbo med på tåget från Helsingfors. Det var min farfars kusin Gustav Edvard Helenelund och han var riksdagsledamot.
Nu har jag varit inbjuden att delta i minneshögtiden i Kauhajoki och fick därmed vandra i min släkts fotspår. Skillnaden från dagens festligheter var att då hade kriget brutit ut och Helsingfors, Vasa och fjorton andra städer hade bombats av ryssarna. Riksdagen måste således därmed försättas i säkerhet och i största hemlighet sattes riksdagsmännen på ett nattåg mot okänd ort. De kom så småningom fram till Kauhajoki, mitt i en riktig snöyra den första december 1939.

Allt började med Molotov - Ribbentrop pakten i augusti 1939. Där beslöt dessa herrar att dela upp Europa. Finland skulle höra till den sovjetiska sfären. En kort tid därefter kom skotten i Mainila som Sovjetunionen påstod att finnarna skulle ha avlossat och kriget startade. Nu efteråt har ryssarna erkänt att de var de som avlossade skotten. Den 30 november 1939 inledde hela Sovjetunionens arme med flygvapen och marin en frontal attack mot Finland. Den första eldstriden började på Karelska näset samma dag klockan 06.50. Ommöbleringar skedde snabbt, president Kyösti Kallio överlät överbefälet till fältmarskalk Carl Gustav Mannerheim. Då hade redan sovjeterna full fart på sin frammarsch, på land, på havet och i luften.

Riksdagen höll sina plenum i lyceets festsal i Kauhajoki,  hela trettiofyra plenum mellan 5.12 - 12.2 1940. Som talman fungerade Väinö Hakkila. Ledamöterna bodde i vandrarhem och hos ortsbefolkningen. Varför man just valde Kauhajoki som tillflyktsort lär ha berott att folket i  södra Österbotten ansågs vara ett pålitligt folk. Det var ju inte alla som gillade Finlands riksdag den tiden. Knappast heller i dag, men i dag är orsakerna lite annorlunda.

Vår minneshögtid började med gudstjänst i Kauhajoki kyrka på söndag kväll. På måndag hölls ett minnesplenum i samma festsal som för 75 år sedan. Partierna hade gruppanförande och allt sköttes på samma sätt som den gången då det var på riktigt. Det gick inte att undvika den allvarsamma stämning som rådde. Nu kunde vi, i ett fritt Finland, sitta i samma stolar som våra företrädare som för 75 år sedan skulle ta besluten om hur rädda landet undan Sovjetunionens krigsmaskiner.

I dag har vi åter ett Ryssland som provocerar med sin expansionspolitik, precis som för 75 år sedan. Först var det Krim, sedan Ukraina och nu olika kränkningar av luftrummen. Tyvärr gav besöket i Kauhajoki sådana minnen som kanske alla borde ägna en liten tanke. Det finns nya färska satellitbilder på hur Ryssland kraftigt rustar upp längs vår gräns i norr. Putin sänder ut signaler om att han ännu skall visa att Ryssland är en stormakt att räkna med. Finland har redan reagerat och föreslagit mera pengar till försvaret.

 
Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00