I släktens fotspår

08.12.2014 kl. 09:00
I samband med att vinterkriget inleddes evakuerades omgående riksdagen till Kauhajoki i södra Österbotten. För 75 år sedan, på natten den 30 november kl. 03.00 fanns det en Solfbo med på tåget från Helsingfors. Det var min farfars kusin Gustav Edvard Helenelund och han var riksdagsledamot.
Nu har jag varit inbjuden att delta i minneshögtiden i Kauhajoki och fick därmed vandra i min släkts fotspår. Skillnaden från dagens festligheter var att då hade kriget brutit ut och Helsingfors, Vasa och fjorton andra städer hade bombats av ryssarna. Riksdagen måste således därmed försättas i säkerhet och i största hemlighet sattes riksdagsmännen på ett nattåg mot okänd ort. De kom så småningom fram till Kauhajoki, mitt i en riktig snöyra den första december 1939.

Allt började med Molotov - Ribbentrop pakten i augusti 1939. Där beslöt dessa herrar att dela upp Europa. Finland skulle höra till den sovjetiska sfären. En kort tid därefter kom skotten i Mainila som Sovjetunionen påstod att finnarna skulle ha avlossat och kriget startade. Nu efteråt har ryssarna erkänt att de var de som avlossade skotten. Den 30 november 1939 inledde hela Sovjetunionens arme med flygvapen och marin en frontal attack mot Finland. Den första eldstriden började på Karelska näset samma dag klockan 06.50. Ommöbleringar skedde snabbt, president Kyösti Kallio överlät överbefälet till fältmarskalk Carl Gustav Mannerheim. Då hade redan sovjeterna full fart på sin frammarsch, på land, på havet och i luften.

Riksdagen höll sina plenum i lyceets festsal i Kauhajoki,  hela trettiofyra plenum mellan 5.12 - 12.2 1940. Som talman fungerade Väinö Hakkila. Ledamöterna bodde i vandrarhem och hos ortsbefolkningen. Varför man just valde Kauhajoki som tillflyktsort lär ha berott att folket i  södra Österbotten ansågs vara ett pålitligt folk. Det var ju inte alla som gillade Finlands riksdag den tiden. Knappast heller i dag, men i dag är orsakerna lite annorlunda.

Vår minneshögtid började med gudstjänst i Kauhajoki kyrka på söndag kväll. På måndag hölls ett minnesplenum i samma festsal som för 75 år sedan. Partierna hade gruppanförande och allt sköttes på samma sätt som den gången då det var på riktigt. Det gick inte att undvika den allvarsamma stämning som rådde. Nu kunde vi, i ett fritt Finland, sitta i samma stolar som våra företrädare som för 75 år sedan skulle ta besluten om hur rädda landet undan Sovjetunionens krigsmaskiner.

I dag har vi åter ett Ryssland som provocerar med sin expansionspolitik, precis som för 75 år sedan. Först var det Krim, sedan Ukraina och nu olika kränkningar av luftrummen. Tyvärr gav besöket i Kauhajoki sådana minnen som kanske alla borde ägna en liten tanke. Det finns nya färska satellitbilder på hur Ryssland kraftigt rustar upp längs vår gräns i norr. Putin sänder ut signaler om att han ännu skall visa att Ryssland är en stormakt att räkna med. Finland har redan reagerat och föreslagit mera pengar till försvaret.

 
Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35