Statsrådets principbeslut om Fennovoima

03.12.2014 kl. 15:00


Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 3.12 2014, Lars Erik Gästgivars

Värderade talman,

En klar majoritet – 14 mot 2 – i ekonomiutskottet säger ja till Fennovoimas anhållan om att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki. Själv hör jag till dem som står bakom utskottets betänkande.

Däremot vill jag genast göra det klart att majoriteten i Svenska riksdagsgruppen, med olika motiveringar, kommer att rösta nej till Fennovoimas anhållan. I mitt gruppanförande kommer jag därför att framföra gruppmajoritets åsikter i denna fråga, även om de avviker från min egen ståndpunkt.

Inom Svenska riksdagsgruppen finns de som konsekvent har motsatt sig en utbyggnad av kärnkraften. Utöver säkerhets- och andra aspekter hänvisar kärnkraftsmotståndarna till att ekonomiska incitament för att starkt utveckla teknologin för förnybara energikällor saknas i ett läge där tyngdpunkten för investeringar fokuserar på kärnkraften.

Flera i vår riksdagsgrupp, som tidigare har röstat för en utbyggnad av kärnkraft, är uttryckligen kritiska till Fennovoimaprojektet. De anser att målsättningen att minska Finlands beroende av rysk energi inte uppfylls. Andra motiverar sitt nej med att det är oklokt att etablera kärnkraft i en ny region i landet.

 

Över lag anser Svenska riksdagsgruppen att ekonomiutskottets betänkande borde ha problematiserat att man i detta geopolitiska läge, där EU har infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland, väljer ryska Rosatom som reaktorsleverantör.

 

Värdera talman,

Svenska riksdagsgruppen vill lyfta fram den parlamentariska klimat- och energipolitiska kommitténs slutsatser. En av de viktigaste slutsatserna är att det finns potential att år 2050 täcka upp till 60 procent av Finlands energibehov med inhemsk förnybar energi. Men det förutsätter en medveten politik som även präglas av åtgärder för att öka energieffektiviteten i hela samhället.

Också jag vill ställa frågan: Har vi gjort tillräckligt för att de förnybara naturresurserna som bioenergi, vind och sol ska få den plats de förtjänar i vår energipolitik? I jämförelse med Sverige, Danmark och Tyskland ligger vi på tok för långt efter i den teknologiska utvecklingen åtminstone när det gäller de två sistnämnda.

Min övertygelse är att solenergin är den naturresurs som det lönar sig att satsa på när vi tänker på framtiden. Experterna är rörande eniga om det. Vasaregionens energikluster är på god väg och satsar stora miljonbelopp på utveckling.

Det finns potential, men har vi i Finland förstått detta? Den frågan har jag ställt tidigare, men gör det igen.

Utvecklingen av den finländska bioekonomi- och cleantechsektorn till en global framgångsnisch med nya exportmöjligheter kräver också målmedvetna politiska beslut och en hemmamarknad för produkterna.

 

Värderade talman,

I Perus huvudstad Lima har denna vecka inletts ett klimatpolitiskt toppmöte. Ett av de största bekymren är att få till stånd en hållbar global överenskommelse som minska koldioxidutsläppen.

Finland har orsak att vara självkritisk. I vår energipolitik har vi inte i önskvärd grad lyckats minska beroendet av kolkraft. Alternativa inhemska förnybara energikällor har inte utvecklats i tillräcklig stor utsträckning. Den kraftiga förseningen av kärnkraftbygget Olkiluoto 3 – den nya reaktorn skulle ju ersätta kolkraftsberoendet – har varit till stor nackdel för vår energipolitik. En liknande grov tidtabellsförsening har vi inte råd med när det gäller Fennovoima.

Personligen omfattar jag ekonomiutskottets synsätt där man utgår från att kärnkraften inte utesluter andra miljövänliga produktionsformer, utan kärnkraften kompletterar Finlands energipalett.

Enligt ekonomiutskottets betänkande kommer det till år 2030 finnas ett tilläggsbehov av elproduktion som motsvarar omkring 40 terawattimmar. Fennovoima täcker inte mera än cirka 9 terawattimmar av detta behov. Siffrorna visar att utbyggnaden av kärnkraften inte eliminerar behovet att utöka användningen av förnybar energi.

Det som vi alla är eniga om är att det behövs mera energieffektiva och energismarta lösningar. Vi behöver nya innovationer och öppna upp för en mer spridd och mångsidig elproduktion. Det är nödvändigt för att vi ska kunna höja självförsörjningsgraden på ett miljömässigt hållbart sätt.

Svenska riksdagsgruppens majoritet kommer att rösta mot ett kärnkraftslov för Fennovoima, och jag respekterar deras åsikt, men delar den inte, vilket förstärks av Fortums beredskap att bli storägare i Fennovoima.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30