Intensiva dagar med många viktiga lagförslag

08.12.2014 kl. 10:00
Vi mänskor har förmågan att anpassa oss till omständigheterna. Som minister är jag van med långa arbetsdagar och intensiv takt i beslutsfattandet. Den gångna veckan har inte varit något undantag. Tvärtom!

Riksdagen gav 4 december som den dag de sista lagförslagen under den här valperioden ska ges, för att riksdagen ska hinna behandla dem. Deadlinen har satt press på arbetet. Men vi har lyckats bra och i torsdags godkände statsrådet några mycket viktiga lagförslag som beretts på justitieministeriet under min ministerperiod.

 

Främjandet av det teckenspråkigas rättigheter tog ett mycket viktigt steg framåt då statsrådet godkände förslaget till teckenspråkslag. Genom lagen vill vi öka myndigheternas kännedom om teckenspråken och de teckenspråkiga som en språklig och kulturell minoritet. Språket är en viktig del av varje människas identitet. Därför var det också jätteviktigt att teckenspråkslagen, omfattar såväl det finska som det finlandssvenska teckenspråket. Det finlandssvenska teckenspråket har redan länge varit ett särskilt hotat språk, som idag talas av ca 300 personer. Justitieministeriet kommer därför också att inleda en utredning om helhetssituationen för det finlandssvenska teckenspråket.

 

Regeringen godkände också förslaget om införande av en brottsofferavgift. Enligt förslaget ska en myndig person som döms för ett brott för vilket det strängaste straffet är fängelse vara skyldig att betala en brottsofferavgift. Avgiften är 40 € om det strängaste straffet är fängelse i högst sex månader och 80 € om det strängaste straffet är fängelse i över sex månader. Genom avgiften kan man årligen samla in ca 4,5 miljoner euro. Medlen kunde t.ex. användas för att stöda en dygnet runt jourtelefon för personer som utsatts för våld. I Sverige har man en längre tid haft ett liknande system. Tanken är helt enkelt att den som döms för brott, ska delta i finansieringen av de stödtjänster som brottsoffren behöver.

 

En principiellt viktig fråga om möjligheten att förvandla böter till fängelse, tog också stora kliv framåt i veckan. Vi har haft ett otillfredsställande system som nu rättas till.  Sedan år 2008 har inte böter som skrivits ut av polisen kunnat omvandlas till fängelse, enbart böter dömda av domstol. Det har lett till situationer, där personer som gjort sig skyldiga till exempelvis upprepade snatterier, och är medellösa, i praktiken gått utan straff och kunnat fortsätta på samma sätt. Nu ändrar vi på det, så att det nu bli möjligt att förvandla ett bötesstraff till fängelse i de fall då en person som upprepade gånger dömts till böter och kan anses visa likgiltighet för lagen. Många av dessa mänskor behöver drogrehabilitering. Målet ska också vara att föra in dem i rehabiliterande åtgärder.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50