Intensiva dagar med många viktiga lagförslag

08.12.2014 kl. 10:00
Vi mänskor har förmågan att anpassa oss till omständigheterna. Som minister är jag van med långa arbetsdagar och intensiv takt i beslutsfattandet. Den gångna veckan har inte varit något undantag. Tvärtom!

Riksdagen gav 4 december som den dag de sista lagförslagen under den här valperioden ska ges, för att riksdagen ska hinna behandla dem. Deadlinen har satt press på arbetet. Men vi har lyckats bra och i torsdags godkände statsrådet några mycket viktiga lagförslag som beretts på justitieministeriet under min ministerperiod.

 

Främjandet av det teckenspråkigas rättigheter tog ett mycket viktigt steg framåt då statsrådet godkände förslaget till teckenspråkslag. Genom lagen vill vi öka myndigheternas kännedom om teckenspråken och de teckenspråkiga som en språklig och kulturell minoritet. Språket är en viktig del av varje människas identitet. Därför var det också jätteviktigt att teckenspråkslagen, omfattar såväl det finska som det finlandssvenska teckenspråket. Det finlandssvenska teckenspråket har redan länge varit ett särskilt hotat språk, som idag talas av ca 300 personer. Justitieministeriet kommer därför också att inleda en utredning om helhetssituationen för det finlandssvenska teckenspråket.

 

Regeringen godkände också förslaget om införande av en brottsofferavgift. Enligt förslaget ska en myndig person som döms för ett brott för vilket det strängaste straffet är fängelse vara skyldig att betala en brottsofferavgift. Avgiften är 40 € om det strängaste straffet är fängelse i högst sex månader och 80 € om det strängaste straffet är fängelse i över sex månader. Genom avgiften kan man årligen samla in ca 4,5 miljoner euro. Medlen kunde t.ex. användas för att stöda en dygnet runt jourtelefon för personer som utsatts för våld. I Sverige har man en längre tid haft ett liknande system. Tanken är helt enkelt att den som döms för brott, ska delta i finansieringen av de stödtjänster som brottsoffren behöver.

 

En principiellt viktig fråga om möjligheten att förvandla böter till fängelse, tog också stora kliv framåt i veckan. Vi har haft ett otillfredsställande system som nu rättas till.  Sedan år 2008 har inte böter som skrivits ut av polisen kunnat omvandlas till fängelse, enbart böter dömda av domstol. Det har lett till situationer, där personer som gjort sig skyldiga till exempelvis upprepade snatterier, och är medellösa, i praktiken gått utan straff och kunnat fortsätta på samma sätt. Nu ändrar vi på det, så att det nu bli möjligt att förvandla ett bötesstraff till fängelse i de fall då en person som upprepade gånger dömts till böter och kan anses visa likgiltighet för lagen. Många av dessa mänskor behöver drogrehabilitering. Målet ska också vara att föra in dem i rehabiliterande åtgärder.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15