Aktuellt

Svenska riksdagsgruppen stöder fler obligatoriska ämnen i studentexamen

Svenska riksdagsgruppen ställer sig kritiskt till förslaget om att minska antalet obligatoriska ämnen i studentexamen. Gymnasiets uppgift är att ge en bred, allmänbildande utbildning som öppnar vägen för vidare utbildning. Studentexamen bör motsvara gymnasiets uppgift. Därför anser svenska riksdagsgruppen att studentexamen hellre bör innehålla fler obligatoriska ämnen än färre.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen
12.02.2004 kl. 00:00

Gestrin stöder inte tvångsinlösning av tomtmark

Svenska riksdagsgruppens ordförande Christina Gestrin anser att minister Manninens förslag om tvångsinlösning av mark ( Hbl 9.1)inte är rätt metod för att påskynda byggandet i huvudstadsregionen. Man kan t.o.m. ifrågasätta det kloka i att ytterligare påskynda byggnadstakten i denna region eftersom byggnadstempot är mycket högt uppskruvat redan nu.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen
09.02.2004 kl. 00:00

Samarbetsminister Enestam om Norrbacks TV-utredning: Nu finns möjligheterna för Nordiskt TV-tittande

Ole Norrback har gett oss en utmärkt rapport som visar att det nu finns tekniska möjligheter till att titta på de nordiska grannländernas TV-program. Vi behöver nu en konkret uppföljning av projektet. En bra arbetsfördelning är att TV-bolagen skulle ställa sin sakkunskap till förfogande, t.ex. inom ramen för det etablerade Nordvisionssamarbetet. Nordiska ministerrådet kunde för sin del stå för kostnaderna, sade samarbetsminister Jan-Erik Enestam i en kommentar till Norrbacks rapport.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen
20.01.2004 kl. 00:00

Kvinnliga företagares sociala förmåner bör stärkas

Alla medborgare borde ha samma socialskydd gällande sjukdom och jämlika förutsättningar för att bilda familj. Nu saknar företagare dessa rättigheter och situationen är speciellt svår för unga kvinnor, påminner Svenska riksdagsgruppen.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen
02.12.2003 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppen lättad över att barnens psykanslag höjdes

Svenska riksdagsgruppens ordförande Christina Gestrin är mycket nöjd över att psykvården för barn och unga fick ökade anslag i budgeten. Hon är samtidigt besviken över att ingen stödde kravet på ökade anslag för Folktinget.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen
27.11.2003 kl. 00:00

Minister Ulla-Maj Wideroos: Sjöfartsstödet i grevens tid

Sedan Sverige tog i bruk sitt sjöfartsstöd har Finland förlorat nästan 900 arbetsplatser då finländska passagerarfartyg flaggat ut. Det har varit uppenbart att Finland i något skede måste följa efter för att trygga egna arbetsplatser, samtidigt som flera kommuners finansiering tryggas och skattepengar som rederierna alstrar bättre hålls i Finland.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen
27.11.2003 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppen: Skattepaketet stimulerar företagandet

Svenska riksdagsgruppen godkänner regeringens skattepaket. Det ger en nettolindring på 300 miljoner euro för företagen och ger Finland konkurrensfördelar i förhållande till de övriga länderna i Västeuropa.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen
13.11.2003 kl. 00:00

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30