Aktuellt

Regeringen bygger luftslott

Det ursprungliga syftet med vårdreformen var mer jämlik vård åt alla finländare, bättre samarbete mellan socialvård, bashälsovård och specialsjukvård samt lägre kostnader för vården. Enligt SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson verkar det som om inga av dessa målsättningar kommer att uppnås.
Anna-Maja Henriksson
02.03.2017 kl. 15:10

Vårdhälsningar från Sverige

Den senaste tidens kritik mot den planerade valfriheten inom vården är inte obefogad, hälsar Sfp:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi från Stockholm där riksdagens social- och hälsovårdsutskott nyss bekantat sig med den svenska valfriheten
Veronica Rehn-Kivi
02.03.2017 kl. 09:11

Tydlig ursprungsmärkning i allas intresse

För att förbättra lönsamheten för de inhemska baslivsmedlen bör det finnas en tydlig ursprungsmärkning. Det säger riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP).
Thomas Blomqvist
01.03.2017 kl. 15:00

Valfriheten borde testas i landskapen

Valfriheten som kopplats till vårdreformen har de senaste dagarna fått mycket kritik. SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser att valfriheten borde testas på bredare skala än man nu gjort. I nuläget pågår det valfrihetstest på fem orter, där olika tillvägagångssätt testas i praktiken
Anders Adlercreutz
01.03.2017 kl. 11:01

Asylsökande får inte hamna i limbo

SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz är orolig för asylsökande som riskerar falla mellan stolarna då de fått avslag på sin asylansökan.
Anders Adlercreutz
24.02.2017 kl. 10:55

Henriksson lämnade avvikande åsikt gällande Tenojokiavtalet

Riksdagens grundlagsutskott har idag gett sitt utlåtande om det så kallade Tenojokiavtalet mellan Norge och Finland som berör fiskerättigheterna i Tana älv. Avtalet innebär avsevärda inskränkningar i samernas möjligheter att fortsätta utveckla sin kultur, och framförallt begränsar det samernas möjligheter till traditionellt fiske i Tana älv.
Anna-Maja Henriksson
23.02.2017 kl. 15:04

Social- och hälsovårdreformens besparingar har blivit kostnader

Enligt en utredning av finansministeriet erbjuder digitaliseringen en besparingspotential på 700 miljoner euro för kommunerna.
Veronica Rehn-Kivi
22.02.2017 kl. 16:43

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15