Ungefär samtidigt lanserade Helsingin Sanomat en ”algberäknare” för Östersjön. Båda väckte diskussion och båda strävar till att få oss att ändra våra val för att rädda världen. Det är i sig bra sak men i båda fallen får jag en stark känsla av att ideologi har påverkat utformningen i onödigt hög grad.
Den första gäller den nationella strategin för energi- och klimatpolitiken fram till år 2030. Den kommer på ett mycket konkret sätt att synas i vår vardag. Målsättningen är att över hälften av den energi vi använder innan 2030 ska vara förnyelsebar och självförsörjningsgraden ska vara 55 procent. Över 40 procent av trafikbränslena ska vara förnyelsebara och användningen av importolja ska halveras. Användningen av stenkol ska upphöra helt i vårt land.
Läget kring fastländska studerande på Ålands framtida bostadsstöd har en tid varit oklart. Det oklara läget har uppkommit på grund av att regeringen gör en helhetsreform av studiestödet som bl.a. innebär att studerande flyttas till det allmänna bostadsbidraget.
Riksdagen höll förra veckan remissdebatt om regeringens förslag till tingsrättsreform. Enligt förslaget blir Ålands tingsrätt den enda tingsrätten i hela landet som blir kvar med svenska som förvaltningsspråk.
Det har varit mycket stimulerande att under en lång tid i olika former få arbeta med samverkan över Kvarken – under de två senaste åren bland annat som styrelseordförande för Kvarkenrådet som är ett nordiskt gränsregionalt samarbetsforum för de tre österbottniska landskapen i Finland samt Västerbotten och Örnsköldsvik i Sverige.
Regeringens ekonomiska politik och den ekonomiska utvecklingen i Finland, interpellation
Gruppanförande 5.11 2014/ Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen
Interpellationen om den ökande ojämlikheten och låginkomsttagares försörjningsproblem. Gruppanförande 23.9 2014,
Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen