EU-bygget kräver att rättsstatsprincipen följs!

13.10.2021 kl. 07:00
Coronapandemin har påverkat allas vår vardag. Nu öppnar vi upp Finland och resandet tar fart. Senaste vecka hade jag glädjen att för första gången på över ett och ett halvt år åka på tjänsteresa och träffa mina kolleger i Europa personligen.

Det blev många glada återseenden och många goda diskussioner. Videomöten i all ära, men inget går upp mot det personliga mötet!

 

Min första anhalt var Europarådets justitieministermöte i Budapest. Vi diskuterade bland annat digitaliseringen och den artificiella intelligensens (AI) möjligheter och utmaningar för rättsvården. Vi vill inte ersätta domarna i våra domstolar i framtiden med robotar. Lagskipning är beroende av den helhetsbedömning som enbart en utbildad domare kan göra. Däremot kan AI vara till stor nytta då det gäller bl.a. översättningar till andra språk. Digitaliseringen kan också underlätta samarbetet mellan länder.

 

Kärnan i Europarådets verksamhet handlar om att alla 47 medlemsstater förbundit sig till konventionen om mänskliga rättigheter. Mänskorättsdomstolen i Strasbourg är den instans som tar emot klagomål och behandlar rättsfall där enskilda europeiska medborgare upplever att deras land behandlat dem på ett sätt som inte fyller konventionens krav. Medlemsländerna förutsätts följa domstolens bindande beslut, vilka också fungerar som prejudikat då det gäller tolkning av konventionen. I Budapest hade jag också tillfälle att ha bilaterala samtal med bland andra min ukrainska och ungerska kollega. Frågan om rättsstatens situation var ett av de teman vi diskuterade.

 

Vad avser vi då när vi talar om vikten av rättsstatsprincipen? För alla länder som är medlemmar i EU handlar det om att vi förbundit oss till unionens grundläggande värderingar. Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen ska följas i alla medlemsländer. Det handlar om att ha ett oberoende domstolsväsende med oberoende domare. Domare som inte behöver fundera över om de har jobbet kvar i morgon ifall de gör ett domslut som inte faller regeringen i landet ifråga i smaken. Det handlar om likabehandling av medborgarna, oberoende av kön, religion, sexuell läggning, språk, etnicitet eller ursprung. Det handlar om att du som medborgare ska kunna lita på att myndigheterna och institutionerna följer lag och inte går att muta.

 

Inom EU är det Europeiska Unionens domstol, i allmänt tal kallad EU-domstolen, som i sista hand tar ställning till frågan hur EU:s fördrag och direktiv ska tolkas. Europarätten i sig ska tillämpas av de nationella domstolarna. Om den nationella domstolen är osäker kan den be Europadomstolen om utlåtande. Jag och min delegation hade glädjen att besöka EU-domstolen i Luxemburg och träffa EU-domstolens president Koen Lenaerts och Finlands domare Niilo Jääskinen. Det är uppenbart att alla länder inte implementerar de beslut EU-domstolen fattat. Det här är mycket besvärligt, för hela EU bygger på tanken om ömsesidigt erkännande och förtroende. Att vi kan lita på varandra och att man följer rättsstatsprincipen. Blir det en vana hos vissa länder att inte följa EU-domstolens avgöranden, ja då handlar det i praktiken om att man inte följer de gemensamt överenskomna reglerna. Alla förstår att man i en fotbollsmatch behöver följa samma spelregler. Ingen kan ha egna frikort som tas i bruk då egen spelare blivit varnad eller utvisad. På samma sätt måste man respektera varandra som EU-medlemmar. Annars raseras medborgarnas förtroende för en rättvis och jämlik union.

 

Anna-Maja Henriksson
SFP, Nylands valkrets
SFP, Egentliga Finland
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets