Säkerhetsläget och internationella avtal

24.07.2021 kl. 11:37
Senior Fellow vid tankesmedjan Frivärld, Patrik Oksanen, intervjuades i Ålandstidningen förra veckan. Patrik är en av Sveriges främsta och aktivaste försvars- och säkerhetspolitiska debattörer.

Det är alltid intressant att läsa hans synpunkter. På en tankesmedja är det möjligt att ta ut svängarna i debatten lite mer än det är för någon inom exempelvis utrikesförvaltningen.

 

Några kommentarer. För det första gällande säkerhetsläget. Det är tyvärr utan tvekan så att säkerhetsläget i världen och i vår närregion, precis som Oksanen påpekar, har försämrats det senaste årtiondet. Det är inte bara fritidsbåtar som njuter av sommaren på Östersjön utan också en stor mängd örlogsfartyg, där vissa är mer långväga gäster. För tillfället är bland annat en indisk och en iransk fregatt på besök i St Petersburg i samband med ryska marinens årliga parad. Dagen samlar också en stor mängd ryska fartyg, där inte alla till vardags håller till i Östersjön. Atomubåten K-266 i Oscar ll-klassen, utrustad med kryssningsmissiler, passerade Stora bält bron i Danmark på väg in i Östersjön den 5 juli. Enligt uppgifter på sociala medier har den sällskap av åtminstone atomdrivna attackubåten K-157 i Akula-klassen samt den splitternya K-549 i Borei-klassen. Den sistnämnda är utrustad med 16 kärnvapenmissiler med ännu fler stridsspetsar.

 

Paraden kommer enligt uppgift i svensk media följas av övningar i Östersjön, och så brukar det vara varje år. De som har sommarstugor i finska vikens yttersta havsband brukar vittna om stor aktivitet den här tiden på året där flygvapnets Hornets övervakar vad som sker på internationellt vatten.

 

Finland och Ryssland har goda och fungerande relationer. Som grannländer är det mycket viktigt. Med det sagt är det viktigt att konstatera att Ryssland övar mycket aktivt både i Östersjön och på andra platser i världen. Alla länder har internationell rätt att öva, men desto mer man övar och desto mer saker man övar med, desto mer ökar behovet av andra att förhålla sig till det. Det ökar på spänningar, upprustning och risker för misstag.

 

För det andra. Det är i Finlands och Sveriges intresse att internationella avtal följs oavsett om det är gamla regionala eller nya världsomfattande sådana. Det är avtal som blir en del av internationell lag som utgör spelregler för att hantera regionala och globala utmaningar samt göra världen tryggare för länder som inte är militära stormakter.

 

En uppsjö av internationella avtal har i historien brutits eller kringgåtts. Det är ändå viktigt att vi inte bidrar till att undergräva dessa avtal genom att själva börja ifrågasätta dem eller dess faktiska betydelse. Vår utgångspunkt måste alltid vara att internationella avtal ska följas, såsom avtal i allmänhet.

 

För det tredje gäller det att inte vara naiv, oavsett vad det gäller. Man måste utgående från internationell lag vara förberedd på alla tänkbara scenarier, oavsett hur regelboken ser ut. Genom att vara alert kan man också öka avtalens kraft genom att man säkerställer att de efterlevs.

 

Finland har internationell rätt att försvara sin egen suveränitet, sina nationsgränser samt Ålands demilitarisering.

 

Traditionellt har Finlands försvar byggt på ett trovärdigt militärt försvar. Utmaningen de senaste åren är att civila och militära hot blandas ihop i så kallade hybridhot. Finlands lagstiftning har uppdaterats en hel del på den punkten, men internationella avtal känner ofta inte till termen hybridhot.

 

Cyberattacker, som Åland utsattes för sommaren 2017 och som bland annat påverkade Ålands mobilnät kan enligt en lettisk parlamentsledamot, som tidigare intervjuats av nyhetsbyrån Reuters, eventuellt ha varit del av en militär övning och således betecknas som ett hybridhot.

 

Alla ser skillnad på en atomubåt och en Buster Magnum eller på en pansarvagn och en VW Transporter. Därför blir det problematiskt om militära intressen klär sig i civil skrud och i den skruden ankrar eller besöker platser där det finns samhällskritiska intressen som elförsörjning, datatrafik eller telekommunikation, som är av mycket stor betydelse i en krissituation. Det här är typiska exempel på hybridhot.

 

De som vill se ett konkret exempel kan bara titta på de anläggningar som beslagtogs på Erstan i Åbolands skärgård nära Finlands viktigaste handelsfarled, en oljehamn och andra strategiska intressen. En sådan anläggning hade kunnat fungera som ett brohuvud för operationer av någon i en kristid.

 

Det är viktigt att alltid hålla ögon och öron öppna.

Mats Löfström
SFP, Nylands valkrets
SFP, Egentliga Finland
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets