Grundlagsutskottet om rörelsefriheten

03.04.2021 kl. 07:27
Regeringen gav för ett par veckor sedan ett mycket uppmärksammat lagförslag om att få begränsa rörelsefriheten för att ytterligare försöka minska spridningen av coronaviruset.

Målsättningen var att i huvudstadsregionens kommuner samt i Åbo för en tre veckors period införa kraftiga begränsningar i hur människor fick röra sig. Efter att i två dagar hört en stor mängd sakkunniga kom vi i grundlagsutskottet fram till att lagförslaget inte var förenligt med grundlagen.

 

Lagförslaget kunde inte förvekligas på det sätt som regeringen tänkt. I likhet med övriga beslut i utskottet fanns inga politiska överväganden. Utskottet är partipolitiskt oberoende och fattar beslut i enlighet med utlåtanden från landets främsta grundlagsexperter, såväl professorer och justieombudsmannen. Alla var tämligen eniga i sina utlåtanden.

 

Därför var det sist och slutligen lätt för utskottet att bli enhälliga även om det politiska trycket i frågan var högt. Regeringen hade kommit till förslaget efter tre dagar av jobbiga förhandlingar där partierna sinsemellan i offentligheten var splittrade. Sådant ökar risken för att lagförslagen innehåller politiska kompromisser, inte noggranna juridiska övervägningar, som sedan skapat problem i grundlagsutskottet.

 

Justiekanslern, men också ansvarig understatssekreterare på statsrådets kansli, har fått mycket kritik över hur de alls kunde låta ett så här viktigt lagförslag gå till riksdagen utan att man hade säkerställt att det inte skulle strida mot grundlagen. Det är viktigt att man där går igenom rutinerna, men det är onödigt att peka finger. Alla försöker göra sitt bästa och alla jobbar under stor tidspress, politisk press samt stress. Slutresultatet visar ändå att systemet fungerar och att alla har sina roller där integritet finns. Så klart är det inte roligt för grundlagsutskottet som helhet eller för vår ordförande Antti Rinne, förra statsministern, att i praktiken vara med och fälla ett extremt viktigt lagförslag för hans efterträdare från samma parti. Det understryker dock att det i grundlagsutskottet enbart handlar om juridik, inte om politik. Grundlagens, och grundlagsutskottets, uppgift är hela tiden att säkerställa att ändamål inte börjar helga medlen, oavsett vad det gäller.

 

Vad var då problemet i själva lagförslaget. Lagförslaget var helt felaktigt uppbyggt eftersom det konstaterade att allt var förbjudet (att röra sig utanför hemmet) förutom det som var lagligt (undantag om att gå till butiken eller motionera etc). I en rättsstat så måste utgångspunkten alltid vara den omvända. Allt som inte är förbjudet är tillåtet. Det blir i praktiken omöjligt att hålla reda på en lång lista undantag människor skulle inte veta vad som är lagligt eller inte. Man skulle riskera att självkriminalisera de som tolkat ett undantag fel. Skulle man bryta mot lagen ifall man på vägen hem från matbutiken (lagligt skäl att gå ut enligt förslaget) skulle köpa med sig en bukett från blombutiken (inte lagligt skäl att gå ut enligt förslaget).

 

Vem som skulle bötfällas skulle också riskera bli svårbedömt vilket hade försatt poliserna i en osäker juridisk situation. På vissa punkter i lagförslaget sköt man ena över eller förbi målet för det man ville uppnå. Grundlagsutskottet såg att man kunde nå det man är ute efter med mer riktade insatser som inte skulle betyda så här kraftigt generella ingrepp i grundläggande rättigheter. Regeringen drog därför tillbaka lagförslaget från riksdagen i onsdags kväll innan påsk.

Mats Löfström
SFP, Nylands valkrets
SFP, Egentliga Finland
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets