Ett livskraftigt Österbotten i en skakig värld

09.11.2024 kl. 13:00

Förra veckan fick vi ta del av de uppmuntrande nyheterna om att Korsholm av konsultbolaget WSP rankas som den livskraftigaste kommunen i Österbotten (28. i hela landet) och tätt där inpå flera andra österbottniska kommuner. Att vi samtidigt i kommunen kämpar med ekonomin och nästa års budget som kommunfullmäktige på måndag ska behandla säger någonting om hur svår den politiska navigeringen idag är. Livskraft och ekonomisk balans med de strukturer vi är vana med är på kort sikt tyvärr ingen synonym.

Firar man 28:de platser? Nej det gör man inte. Däremot kan man glädjas åt att riktningen är rätt och jag hoppas att Korsholm tillsammans med regionmotorn Vasa nu då de gröna storinvesterarna efter årsskiftet kan börja söka regeringens skattestöd för gröna investeringar kan dra med kranskommunerna och dess näringsliv till nya nivåer i livskraftstabellen. Min personliga devis som jag i de kretsar jag rör mig i försöker implementera är att förtroendevalda och tjänstemän i tätt samarbete med lokala, regionala och internationella företagare alltid och från startskottet behöver söka lösningar och se möjligheter framom hinder. Min hemkommuns etableringsgrupp, regionala VASEK och centralortens giga-team är sedan länge spetsaktörer som gör enorm skillnad, för varje invånare. Utan dessa vill jag inte tänka på hur dystra våra framtidsutsikter skulle vara.

Riksdagsveckan inleddes för mig med ett besök till Bryssel tillsammans med riksdagens stora utskott och andra färska riksdagsledamöter. Besöket var innan det klarnade att Donald Trump blir USA:s nästa president. Ute i Europa, där vi bland annat hade möte med parlamentets ordförande Roberta Metsola, är man nog nu väldigt nervösa för det handelskrig som väntar. President Trump lär har sagt att ordet tariff är det finaste engelska ord han vet och även om han också har sagt att han på ett dygn ska ha fred i Ukraina är det nog lönt att räkna med ökade importtullar och utmaningar med exporten för Europa framöver.

För Finland behöver kanske inte utgången bli fullt så dramatisk som de värsta domedagsprofeterna förutspår. Finlands relation med USA har aldrig varit så stark som den är idag. Vi har en stabil handelspolitik, ett bra säkerhetspolitiskt samarbete och en förståelse om vikten av det transatlantiska samarbetet. I många av områdena där vi exporterar har USA själv inte egna lösningar och vi behöver nog påminna oss om hur stort USA är eller hur små vi är i relation till USA. Exempelvis har staden Houston med 5,5 miljoner invånare ett dubbelt så stort BNP jämfört med Finland. Våra bolag som idag är aktiva i USA lär vara det framöver också och jag är övertygad om att vi nog får läsa om många Österbottniska företag som hittar nya marknader i väst.

Än då öst. President Stubb som jag med förvaltningsutskottet träffade på fredagsmorgon besökte förra veckan Kina. Förutom att underteckna framgångsrika exportavtal kring exempelvis finländsk broiler ordnades diskussioner på definitivt högsta politiska ort i Peking samt med bolagen i Shanghai om aktuella projekt i batterivärdekedjan.

Må världspolitiken vara rätt skakig just nu men så länge vi håller Österbotten livskraftig kommer vi klara oss väl.

Christoffer Ingo

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00