Positivt för strömmingen, men laxbestånden oroar

18.10.2024 kl. 15:23
Stora utskottet tog idag ställning till EU-kommissionens förslag på fiskekvoter för året 2025. Utskottet beslöt i enlighet med regeringens linje, efter omröstning, att arbeta för öka strömmingskvoterna men att minska laxkvoten.

Beslutet ligger i enlighet med internationella havsforskningsrådets rekommendationer. Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) har gjort ett gediget arbete för fiskekvoterna i såväl jord- och skogsbruksutskottet, som Stora utskottet.  


- Idag klarnade Finlands linje i EU gällande fiskekvoterna. Med tanke på omständigheterna är jag nöjd med resultatet från dagens utskottsmöte. Jag är dock djupt bekymrad över våra laxbestånd som har minska. Därför måste vi acceptera en sänkt fiskekvot för laxen till år 2025, för att kunna ha ett laxfiske i framtiden också. Det viktiga för vårt kustfiske är att det inte heller helt förbjuds. Hoppeligen kan vi gå in för att höja kvoten nästa år, säger Norrback.

Förra året övervägdes ett totalförbud mot strömmingsfiske, men det undveks till slut.

- När det gäller strömmingen är förutsättningarna betydligtbättre än för ett år sen. Jag är glad man inte stoppade strömmingsfiske och äventyrade näringen förra året med totalförbud. Redan i år har man kunnat märka en höjning i strömmingsstånden, säger Norrback. 

Stora utskottet betonar vikten av att förhindra olagligt fiske av lax i Östersjön och att effektivt övervaka förbudet mot laxfiske i Östersjöns huvudbassäng. Utskottet stöder också regeringens syn på behovet av en långsiktig förvaltningsplan för lax, vilket skulle underlätta bättre skydd för olika laxbestånd. Planen är även viktigockså för fritidsfiske och fisketurismens framtid.

- Vi behöver mer långsiktiga lösningar när det kommer till våra fiskebestånd, så att inte våra kustfiskare skall behöva leva i oro varje år när fiskekvoterna behandlas. Här är det speciellt viktigt att få i gång åtgärder för rovdjur som säl och skarv, som är de största bovarna när det kommer till våra fiskar, avslutar Norrback.
Anders Norrback

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00