Nu minskar vi på normerna!

13.10.2024 kl. 05:15
Höstsessionen i riksdagen har kört i gång på allvar och för någon vecka sedan debatterades bland annat budgeten för nästa år.

Vi har i över 15 års tid lånat för driften – väntat på tillväxt som dessvärre inte infunnit sig i önskad takt - och nu krävs åtgärder för att balansera ekonomin. En del i det är avvecklingen av olika normer.

Målsättningarna är att möjliggöra reglering, ta bort mindre nödvändig reglering och minska de administrativa bördorna. Med andra ord att göra livet enklare för medborgarna, förbättra konkurrenskraften, främja marknadstillträde och digitalisering.

I kulturutskottet behandlar vi en proposition om småbarnspedagogik där avsikten är att bland annat lindra rapporteringsskyldigheten i fråga om fortbildning för personalen och att skyldigheten för att utarbeta lokala planer för småbarnspedagogiken upphör. Syftet är att minska den administrativa bördan för att ge mera utrymme för det mest väsentliga - själva pedagogiken.

Tidigare under hösten publicerades också en längre lista på flera normer som nu kommer att avvecklas. Ett exempel är den reglering som handlar om vägbelysning, som ligger på kommunernas ansvar längs statliga vägar. Problemet har varit en bestämmelse från Trafikledsverket, som kräver att man använder betong- eller stålfundament för trästolpar.

Det här har lett till betydligt högre kostnader, 10 000 euro per km, och har samtidigt försvårat det partiska arbetet speciellt i små kommuner som ofta kan ha väldigt smala dikesrenar. Genom att avveckla den här normen minskar vi dels på byråkratin, dels på kostnaderna. Det här underlättar bland annat de sydösterbottniska kommunernas situation.

Ett annat exempel är laddningsstationerna för elbilar. För installationen av laddningspunkter krävs idag en ägarspecifik modell men tanken är nu att den skall övergå till en byggnadsspecifik modell. I praktiken innebär det här att ägaren av flera byggnader, exempelvis kommuner, i framtiden kommer att ha möjlighet att se över var det är mest ändamålsenligt att placera fler laddningsstationer, och var det behövs färre. Detta förväntas också spara in flera miljoner euro för kommuner och företag som ansvarar för installationen av laddningsstationerna.

Då vi behöver balansera ekonomin på både statlig och kommunal nivå är det viktigt att minska på byråkratin. Därför behövs ett fortgående arbete kring avvecklingen av olika typer normer och mindre nödvändig byråkrati för att kunna fokusera på det mer väsentliga och dessutom kunna spara pengar.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00