Svenska verksamheten i YLE central för vår levande tvåspråkighet

15.09.2024 kl. 06:10
Under 33 möten har den parlamentariska Yle-arbetsgruppen utvärderat Yles uppgifter och finansiering.

I gruppen, vars förehavanden haft ett stort nationellt intresse, har jag varit vice ordförande. I torsdags nådde vi äntligen en parlamentarisk överenskommelse, som resulterade i att alla partier utom enledamotspartiet Rörelse Nu, bundit sig till. Det var otroligt viktigt att vi nådde en parlamentarisk överenskommelse kring Yle. Det är en tradition för att värna om public service samtidigt som det skapar långsiktighet i verksamheten.

Men precis som antalet möten bevittnar har arbetet inte varit lätt. Redan innan arbetet inleddes visste vi att synerna mellan partierna varierar.

Yle har en mycket bred och viktig roll på flera olika plan i vårt samhälle. Dess roll sträcker sig långt bortom nyhetsrapportering och underhållning – det handlar om att upprätthålla demokratin, säkerställa oberoende information och stärka den kulturella och språkliga identiteten, samhörigheten och vara en viktig part gällande självförsörjning och totalförsvar. Betänkandet är med andra ord ett viktigt redskap, speciellt i ett medielandskap som förändras i en allt snabbare takt.

I dessa tider finns ett stort tryck på att även Yle behöver vara med och balansera ekonomin i vårt land. Tanken är att byråkratin minskas och att beslutsfattandet och Yles finansiering blir mer genomskinlig för att öka transparensen. Det här innebär också att Yles förvaltningsråd får en större roll i att övervaka hur resurserna används.

För mig, och det parti jag företräder, är till exempel Svenska Yles verksamhet viktig. Att vi har fungerande svenskspråkig media i vårt land är en av grundbultarna för vår levande tvåspråkighet. Medierna har en central roll i att bevara och stärka det svenska språkets ställning i Finland.

För att medielandskapet ska vara levande krävs en mångfald av olika medier. I Svenskfinland är medieutbudet smalare än på finska – oftast enbart en tidning per region. Utan Svenska Yle i regionerna, skulle vi ha enbart ett medium. Att vi dessutom har en allt starkare koncentration av ägandet av dagstidningarna, på finlandssvensk håll i princip till en ägare, kan ha sina utmaningar på sikt.

Därför är jag väldigt glad över att arbetsgruppen har gjort en stark viljeyttring i betänkandet där produktion och distribution av innehåll på svenska och andra minoritetsspråk ska tryggas på nuvarande nivå. Det är ett tydligt budskap till den operativa ledningen som gör de konkreta besluten.

Skrivningen är också betydelsefull utifrån ett bredare perspektiv. Att Yle producerar oberoende trovärdig information på olika minoritetsspråk är viktigt med tanke på integration. I betänkandet framgår också att programutbytet mellan de nordiska länderna ska utvecklas. Detta är ännu ett argument för den svenskspråkiga verksamheten eftersom den stöder vikten och förståelsen för svenskan i vårt land.

Överlag har arbetet i arbetsgruppen krävt mycket men jag är otroligt glad över att vi äntligen kommit i mål. Också medielandskapet förändras ständigt och därför är det viktigt att med jämna mellanrum se över och utveckla också Yles service och finansiering.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30