Många åtgärder som stärker tillväxten

03.09.2024 kl. 20:52
Regeringens budgetria avslutades på tisdag kväll. Svenska folkpartiets partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är nöjd med slutresultatet trots många svåra beslut.

- Nu verkställs de anpassningsåtgärder som regeringen kom överens om i vårens ramria. Trots att det ekonomiska läget är utmanande är jag nöjd över att vi kunnat undvika nya nedskärningar och också lyckats justera en del av anpassningarna i rätt riktning, säger Adlercreutz.

 
- Vi har fortfarande stora strukturella problem i statsekonomin och med ökande offentliga utgifter. Underskottet på 12,2 miljarder euro är enormt – men utan vårens beslut skulle det ha varit 4 miljarder större.
 
Budgetrians fokus låg på att ta fram tillväxtåtgärder.
 
- Nu tar regeringen sikte på att stärka förutsättningarna för den tillväxt vi behöver för att trygga vår välfärd. Till exempel de sysselsättningsåtgärder som regeringen gör beräknas på sikt skapa 80 000 arbetsplatser och stärka statsekonomin med 1,8 miljarder euro, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz lyfter också fram att skolan får kännbara tilläggssatsningar.
 
-Från och med nästa höst kommer vi att ha tre veckotimmar till i modersmål, litteratur och matematik på lågstadiet. Vi reformerar stödet för lärandet i grundskolan och på andra stadiet. Det är en satsning på ungefär 100 miljoner, och som undervisningsminister gläder det här mig, säger Adlercreutz.
 
Regeringen har tidigare förbundit sig till att öka satsningarna på forskning och utveckling till 1,2 procent av BNP.
 
- Finansieringen för forsknings- och utvecklingsprojekt ökar nu med 280 miljoner euro till 2,9 miljarder euro år 2025 – det är en stor satsning och för oss mot vår målsättning. De skattelättnader som regeringen kommit överens om när det gäller investeringar i den gröna omställningen ska också träda i kraft inom kort, och dessutom försnabbar vi tillståndsprocesserna. På så sätt underlättar vi också företagens möjligheter att investera och växa, säger Adlercreutz.
 
Regeringens stärker förutsättningarna för tillväxt även genom betydande satsningar på infrastruktur. 484 miljoner euro sätts på nya väg- och bansträckor. En satsning på 50 miljoner euro görs på Kustbanan, liksom betydande satsningar på riksåttan och andra viktiga trafikleder.
 
Svenska folkpartiets avtryck i statsbudgeten syns också på flera andra sätt.
 
- Vi lyckades minimera de planerade nedskärningarna i statsunderstöden för flera civilsamhällesorganisationer. Organisationer inom tredje sektorn utgör en viktig del av medborgarsamhället och gör ett betydelsefullt arbete, säger Adlercreutz. 
 
- Jag är också glad över att vi kunde säkerställa finansieringen till organisationer som stöder export och internationalisering. Organisationerna har en betydande roll i arbetet att främja vår tillväxt och jag är glad över att finansieringen för Finsk- svenska handelskammaren och Viexpo nu kan stärkas, säger Adlercreutz.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50