Interpellation om regeringens miljö- och klimatpolitik

05.06.2024 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

Klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden är utmaningar vi behöver ta på allvar. Utan en rik biodiversitet äventyras till exempel vår matproduktion och därmed vår försörjningsberedskap, och ett varmare klimat för med sig exempelvis allt mer extrema väderförhållanden – senast denna vecka har vi i medierna fått läsa om översvämningar i Centraleuropa. Men det handlar inte bara om att hitta lösningar till dessa utmaningar – de ska också ses som en möjlighet. En möjlighet att förnya våra samhällen, skapa nya arbetstillfällen och bygga en hållbar framtid för kommande generationer.

 

Ärade talman,

SFP:s och regeringens linje är klar. Vi följer Parisavtalet och har förbundit oss till klimatlagen och målet om att vara koldioxidneutrala senast 2035. Vi befinner oss dock i en utmanande situation då ny forskning visar att våra kolsänkor inte är så stora som vi tidigare beräknat. Detta kräver att vi snabbt tar fram lösningar. Regeringen har därför kommit överens om att bereda en energi- och klimatstrategi och utarbeta ett program för minskning av utsläppsskulden.

För att minska våra utsläpp är det centralt att vi övergår från fossila bränslen till förnybar och ren energiproduktion. Vi behöver vara teknologineutrala i vårt förhållningssätt och ta i bruk alla tillgängliga lösningar. I ramförhandlingarna höll regeringen fast vid sitt beslut om att satsa en miljard euro på forskning och utveckling fram till 2027 – trots det stora behovet att balansera statsekonomin. Det är genom nya innovationer och nytänk som vi kan utvecklas och vi måste våga satsa på det även under utmanande tider. I ramförhandlingarna fattade regeringen också ett viktigt beslut om införandet av ett skatteincitament för stora hållbara industriivesteringar. Skatteincitamentet främjar investeringar i den gröna omställningen och samtidigt våra klimatmålsättningar. Regeringen arbetar också på flera fronter för att stärka den cirkulära ekonomin där Finland har alla förutsättningar att bli en föregångare.

 

Ärade talman,

Utsläppen måste minska, men vi måste också stärka våra kolsänkor. Därför behöver vi ett hållbart och långsiktigt jord- och skogsbruk, något som vi i Svenska folkpartiet aktivt jobbar för. Regeringen kommer att stärka förutsättningarna för skogens tillväxt med ett åtgärdspaket. Vi måste också genomföra åtgärderna i den nationella skogsstrategin. Vi vet ändå att olika sektorer har olika utmaningar då det kommer till att minska utsläppen och att hitta åtgärder som stärker kolsänkorna. Just därför behöver vi en bred palett åtgärder. Till exempel i min hemkommun Malax satsar vi på offentligt träbyggande.

Samtidigt är det viktigt att de som påverkas mest av omställningen beaktas. Övergången till en mera hållbar framtid ska ske på ett socialt rättvist sätt.

Samtidigt som vi motverkar klimatförändringen ska vi också stärka den biologiska mångfalden. Naturresurser ska användas hållbart och vi ska ta hand om vår natur. Det huvudsakliga ansvaret för detta ska bäras av staten, men också privatpersoner ska ha möjlighet att bidra. Därför är det viktigt att Metso- och Helmi-programmen för frivilligt skydd fortsätter, vilket bidrar till att stärka både kolsänkorna och den biologiska mångfalden.

Vi i SFP har länge arbetat för Östersjön och Skärgårdshavet. Övergödningen av Östersjön har länge varit ett stort problem. Att näringsämnen rinner ut i Östersjön innebär att vi inte använder dem tillräckligt effektivt på land. Därför är vi glada för att Skärgårdshavets avrinningsområde blir ett pilotområde för näringskretsloppet.

I SFP har vi också lyft upp problematiken med utsläpp av orenat avloppsvatten och tvättvatten i Östersjön. Vi gläder oss för att det nu finns ett förslag på utlåtanderunda enligt vilket fartygens utsläpp i Östersjön tydligt begränsas. Men havet känner inte till landsgränser. För att skydda Östersjön är det viktigt att Finland fortsätta arbeta för Östersjön även i internationella forum.

 

Ärade talman,

Finland har lyft främjandet av den gröna omställningen, cirkulära ekonomin och bioekonomin till sina huvudsakliga målsättningar i arbetet att påverka kommissionens nästa arbetsprogram. Vi håller konsekvent framme vikten av gemensamma åtgärder och att EU ska fortsätta på sin väg till klimatneutralitet 2050. På EU-nivå främjar vi särskilt bioekonomin, där Finland har stor expertis, vilket kan öppna nya marknader för våra företag samtidigt som det hjälper oss att minska skadliga beroendeförhållanden till länder utanför EU.

 

Arbetet för ett hållbart klimat och en ren natur behövs – och det fortsätter.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15