Interpellation om regeringens finanspolitik 

15.05.2024 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

 

Då vi diskuterar den offentliga ekonomin krävs det framtidstänk. Det krävs framtidstro. Just nu räcker inte anpassningsåtgärder och skattehöjningar. Vi behöver tillväxt och hopp om bättre tider. Det här är alldeles tydligt. Oppositionen väcker debatt i frågan och önskar svar av regeringen. Det här är en bra sak – debatt är nyttigt. Samtidigt är det alldeles självklart att oppositionen har svårigheter att sy ihop ett alternativ till regeringens anpassningsbeslut. Vi tar emot kritiken från oppositionen, men önskar också trovärdiga alternativ.

 

Ärade talman,

Att förhandla fram en helhet är svårt – men vi är nöjda med de rättvisa beslut som förhandlingen resulterade i. I regeringens paket finns både nedskärningar och skattehöjningar som motsvarar idén om alla är beredda att tillsammans lyfta Finland.

 

Ärade talman,

Små och medelstora företag i Finland ser allt dystrare på framtiden. Färre företag siktar på att växa och som bekant är växande företag Finlands motor. Detta är en mycket oroande utveckling och därför är det viktigt att regeringens arbetsmarknadsreformer och infrastruktursatsningar stärker villkoren för små och medelstora företag.

 

Ärade talman,

Regeringsprogrammet stärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. FoU-finansiering ökar produktionstillväxten och tillgodoser industrins behov. Beslutet att stärka stamnätet bidrar också till nya investeringar. Programmen för östra och norra Finland, som blir färdiga före utgången av 2024, stöder också regionernas tillväxtmöjligheter.

 

Regeringen har kommit överens om ett skatteincitament för företag som främjar investeringar i den gröna omställningen och samtidigt i våra klimatmålsättningar. Det finns idag lovande projekt runtom i landet. Det handlar inte bara om industriinvesteringar i miljardklassen, utan också om nya arbetsplatser och mer skatteintäkter.

 

Ärade talman,

Regeringen gör satsningar som främjar infrastruktur, pendling och tillväxt. På investeringslistan finns bland annat Kustbanan i västra Nyland och riksåttan i Österbotten.

Regeringsprogrammet slår fast det uppenbara: att arbetskraftsinvandringen är ytterst viktig med tanke på den ekonomiska tillväxten och tryggandet av servicen i Finland. Vi säkerställer att integration är möjlig på båda inhemska språken. Målet är att ungefär 5–10 procent ska integreras på svenska.

 

Ärade talman,

Inom social- och hälsovården ser vi till att göra nödvändiga åtstramningar. Som interpellationens undertecknare konstaterar: välfärdssamhället kan inte ständigt leva över sina tillgångar. Vi måste stävja kostnaderna. En betydande åtgärd som togs under våren är att regeringen avstår från att minska antalet centralsjukhus.

Men om vi vill ha verksamma sjukhus även i framtiden, är det personalbristen vi måste lösa. Läkare, vårdare och socialarbetare ska få arbeta med sina patienter och inte använda majoriteten av arbetstiden till byråkratiskt pappersarbete. Arbetet måste vara flexibelt och givande.

I tider av svåra anpassningsåtgärder är det viktigt att lyfta viktiga investeringar som görs. Vi inom SFP är glada över att terapigarantin för barn och unga går framåt. För genomförandet av terapigarantin anvisas en tilläggsfinansiering på 35 miljoner euro per år.

 

Ärade talman,

Vi vet att jordbruket befinner sig i en strukturell lönsamhetskris. Därför prioriterar regeringen att inte skära i jordbruket utan i stället främja tillväxt, konkurrenskraft och lönsamhet inom livsmedelsindustrin.

 

Ärade talman,

Regeringen har snart verkat i ett år. Ett år som bland annat har resulterat i ett paket som anpassar de offentliga finanserna med 9 miljarder euro. Men faktum är att även nästa regering också kommer stå inför svåra, ekonomiska anpassningsbeslut. Interpellationens undertecknare har alldeles rätt i att även tillväxt behövs. Och det möjliggör regeringen. SFP kommer alltid vara ett framtidsparti som inte räds att ta de svåra, men ansvarsfulla besluten. Beslut som återställer förtroendet för Finland.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15