SFP behövs i Bryssel

11.05.2024 kl. 06:33
Finland går snart till val, igen. Även om det ibland känns som att vi går till valurnorna nästan varje år är det otroligt viktigt. Den 9 juni går nämligen EU-valet av stapeln och igår kom kandidatnumren. Då väljer vi vilka 15 personer som skall representera Finland i Europaparlamentet under de följande fem åren.

Det är första gången som svenska Österbotten har en reell chans att få in en egen europaparlamentariker. Rubrikerna i medierna de senaste veckorna har dock påvisat att det inte är någon självklarhet att SFP lyckas behålla sitt mandat i parlamentet. Därför är varje röst viktigt och ingenting kan tas förgivet.

 

Nils Torvalds har arbetat mycket framgångsrikt och alltid fört fram Finlands särdrag. Det här är jag otroligt tacksam över och jag hoppas att SFP, som är ett parti som är vana att agera i en europeiska kontext, får fortsätta arbetet efter Nicke.

 

Vi behöver säkra det finlandssvenska mandatet i europaparlamentet. Trots att avståndet mellan Österbotten och Bryssel kan verka avlägset, påverkar beslutsfattandet i EU livet för oss i vår region på många sätt.

 

EU är en betydande källa till finansiering för projekt och program i Österbotten. Genom olika strukturfonder och stödprogram stöttar EU utvecklingen av landsbygden, infrastruktur, näringsliv och utbildning i regionen. Att välja representanter som kan förstå och arbeta för Österbottens intressen i EU-parlamentet är därför avgörande för att säkerställa bland annat tillväxten och projektfinansieringen för Österbotten.

 

För det andra påverkar EU-lagstiftningen en mängd olika områden som är relevanta för Österbotten, såsom exempelvis jordbruket. Därför behöver Finland europaparlamentariker som förstår sig på vardagen i både landsbygd och städer i Finland. Det är också otroligt viktigt att de valda parlamentarikerna för fram Finlands särdrag. Det blev tydligt under den här perioden i europaparlamentet då exempelvis restaureringsförordningen behandlades.

 

Då jag läser föredragningslistorna till miljöutskottet i riksdagen blir det också tydligt hur mycket det som sker på EU-nivå påverkar Finland. Ungefär 80 procent av alla våra ärenden i utskottet har en koppling till EU eller är direkta förordningar eller direktiv från EU.

 

Därför är besluten som fattas i Europaparlamentet något som konkret berör vår allas vardag även om själva beslutsfattandet ibland kan kännas både byråkratiskt och avlägset. Därför hoppas jag att du tar dig till valurnorna antingen under förhandsröstningen eller på valdagen. Din röst kan vara avgörande.

 

I övrigt kan det konstateras att regeringen satsar på västkustens livsnerv riksåttan. I den andra tilläggsbudgeten, som publicerades i måndags, finns satsningar på omkörningsfiler mellan Edsevö och Lepplax. Projektet, som går på 24 miljoner euro, är en välkommen satsning i trakten där näringslivet går bra.

 

Avslutningsvis vill jag önska alla mödrar och även alla som skulle vilja vara mödrar en riktigt fin morsdag!

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00