Interpellation om sjukhusnätverket

23.04.2024 kl. 15:03
Gruppanförandet hållet av ledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

Få saker engagerar medborgarna lika mycket som social- och hälsovården. Det är ett hett tema även här i riksdagen. Sedan år 2021 har oppositionen varje år lämnat en interpellation om social- och hälsovården. Regeringar och partier kommer och går, men oron består.

 

Ärade talman,

En stor megatrend utmanar vår vård och omsorg. Vi har allt fler som behöver vård, allt färre som finansierar den offentliga servicen och allt färre som kan sköta arbetet. Denna ekvation är utmanande att lösa. I två årtionden har kostnadsökningen inom vården varit ett problem och speciellt under det senaste årtiondet har det blivit allt svårare att fylla lediga tjänster.

Det är klart att vi inte kan fortsätta som tidigare. Det är klart att vi måste stävja kostnadsökningen och hitta lösningar till personalbristen. Men samtidigt är det klart för oss i SFP att vård och omsorg är bland de viktigaste tjänsterna som ges till medborgarna. Man måste kunna få vård på ett skäligt avstånd, inom skälig tid och på eget modersmål. Därför har vi i SFP alltid arbetat för att hålla kvar närservicen. Det ser vi bland annat i Österbotten där ett framtids- och anpassningsprogram godkändes för de kommande åren och där man valde att inte röra på närservicen och lågtröskelvården.

 

Vi är väldigt nöjda över regeringens beslut om att det i varje välfärdsområde också i fortsättningen ska skötas både förlossningar och mera krävande operationer i ett centralsjukhus. Regeringen fattade också viktiga beslut då nattjouren i Jakobstad och Raseborg kan fortsätta för att garantera de språkliga rättigheterna. De slutliga besluten fattas alltså av Österbottens välfärdsområde och HUS-sammanslutningen. Detta är en viktig signal från regeringen, att den svenska servicen ska tryggas.

 

Ärade talman,

Det hör till politiken att oppositionen fungerar som en motvikt till regeringen, kommer med egna förslag och kritiskt granskar regeringens arbete. Det är förstås också förståeligt att det är svårt att kritiskt granska det egna agerandet– även om det ibland skulle finnas anledning till det.

 

Som SFP-politiker har det varit förvirrande att följa med Socialdemokraternas och De grönas agerande i riksdagen och samtidigt i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse. Inom HUS har SDP:s och De grönas representanter röstat för att dra ner på verksamheten i de mindre sjukhusen i Borgå, Raseborg och Lojo, samtidigt som samma partierna i den nationella politiken har krävt att det inte ska göras, bland annat genom denna interpellation. SFP:s representanter har konsekvent talat och röstat för att sjukhusen och verksamheten tryggas. Nu har ni, bästa opposition, möjlighet att påverka att era representanter i HUS styrelse som den 6.5. röstar om bevarandet av bland annat Lojo förlossningsavdelning.

 

Ärade talman,

Om vi vill trygga det att våra sjukhus är verksamma även i framtiden, måste vi se till att vi har personal. Personalen är det viktigaste vi har. Om vi inte hittar lösningar på personalbristen så har det ingen betydelse hur många sjukhus eller vårdenheter vi har om de inte kan ta emot patienter.

 

Därför har vi i SFP bland annat länge förespråkat en uppdatering av arbetsfördelningen inom vården bland den yrkesutbildade personalen. Den lagstiftningen är nu under arbete. Målsättningen är att bättre ta vara på personalens kunnande. Vi politiker får regelbundet respons från läkare, vårdare och socialarbetare att en stor del av arbetstiden går till pappersarbete och ett brottande med patientdatasystem. Vi i SFP välkomnar att man nu ser över arbetsfördelningen och hoppas på en snabb beredning.

 

Ärade talman,

Vi måste hitta nya sätt att arbeta, nya sätt att stärka primärvården och nya sätt att tackla personalbristen. Vi vill främja egenläkarmodellen och egenföretagarmodellen. Regeringen har flera centrala reformer på sitt bord och det krävs nu effektivt arbete för att underlätta vardagen i välfärdsområdena.

 

Tack
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15