Små men bra satsningar på ungdomar och idrott, nedskärningarna omfördelas

17.04.2024 kl. 09:37

Regeringen har i samband med ramrian fattat beslut om ett separat barn- och ungdomspaket på 5 miljoner euro. Idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande, Sandra Bergqvist ser positivt på beslutet.

 
I budgeten 2024 riktades för första gången permanent finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Den här finansieringen stärker regeringen nu genom barn- och ungdomspaketet. Därtill satsar regeringen 5 miljoner euro på att förebygga skolmobbning. Genom barn- och ungdomspaketet riktas även bestående finansiering till lågtröskel chattjänster för psykisk hälsa.
 
– Ungdomsarbete i skolor och läroanstalter är sådant förebyggande arbete som når ut till alla barn. Forskning visar att långsiktigt skolungdomsarbete har haft positiva effekter på välbefinnandet i skolorna, särskilt när det gäller att minska mobbningen, säger Bergqvist.
 
– Tilläggssatsningarna på chattjänsterna möjliggör att allt fler unga kan få samtalshjälp omedelbart. Det är oerhört viktigt att stärka den här typen av stödtjänster där unga, även under kvällstid och veckoslut, med låg tröskel kan diskutera frågor som tynger dem, fortsätter Bergqvist. 

Regeringsprogrammet, som godkändes i juni ifjol, innehåller en sparåtgärd på totalt 125 miljoner vid slutet av regeringsperioden i undervisnings- och kulturministeriet statsunderstöd. Statsunderstöd delas ut till bland annat idrotts- och ungdomsverksamhet. För att undvika att Finland hamnar i underskottsförfarande kom man i ramrian överens om att sparmålet för ministeriets statsunderstöd är totalt 150 miljoner. Bergqvist säger att anpassningsåtgärderna är tuffa.
 
– Vi har inom SFP jobbat hårt för att regeringens anpassningsåtgärder inte ska drabba idrotts- och ungdomsverksamheten oskäligt mycket. Nu har vi slagit fast storleken på nedskärningarna på statsunderstöden vid  undervisnings- och kulturministeriet men nästa steg blir att fundera på hur de ska fördelas. Målet är att de planerade nedskärningarna kan riktas bredare och på så sätt bli mindre för ungdom och idrott, säger Bergqvist.

En stor nyhet från regeringens ramria är att man nu utvidgar möjligheten för samfund att göra skatteavdrag för donationer också till idrotts- och ungdomsverksamhet samt mentalvårdsorganisationer för unga. Idrotts- och ungdomsfältets förutsättningar att samla in extern finansiering likställs därmed med kulturen och vetenskapen.
 
– Jag har under min tid som minister vid ett flertal tillfällen lyft upp vikten av att utvidga donationsavdraget också till idrotten och ungdomen. När den statliga finansieringen minskar, är det viktigt att vi ger bättre möjligheter att samla in extern finansiering. Speciellt idrottsaktörerna har drivit detta redan en längre tid, säger Bergqvist.
 
Regeringen har i samband med ramrian fattat beslut om att studerandena ska återgå från det allmänna bostadsstödet till studiestödets bostadstillägg.
 
–  Ändringen har både för- och nackdelar för studeranden. Vi har inlett arbetet med studiestödets totalreform i år. Hur den slutliga modellen av studerandenas bostadstillägg ser ut återkommer vi till i samband med totalreformen, säger Bergqvist.
 
Utöver besluten som berör den egna ministerportföljen ser Bergqvist positivt på tilläggssatsningarna på forskning och utveckling.
 
– Satsningarna möjliggör nya innovationer och stärker samarbetet mellan universiteten och företagen. Det är viktigt att Åboregionen ska kunna utvecklas utifrån sina styrkor och stärka de kluster som redan finns, avslutar Bergqvist. 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00