Regeringen främjar GigaVaasa  

17.04.2024 kl. 15:28

För att få fart på de industriinvesteringar i miljardklassen som väntar på investeringsbeslut, beslutade regeringen om en helt ny skattelösning som ska göra Finland mera locklande. Skattelösningen är uttrycklingen inriktad på grön omställning och lämpar sig därför speciellt bra för batteriprojekt som GigaVaasa, men också vätgasprojket och fossilfri stålindustri.

 
Det handlar inte om ett direkt stöd som betalas ut från statens kassa, utan om en skattegottgörelse i det skede när projekten börjar göra vinst som ska beskattas i Finland. Varje projekt kan få samfundsskatterna gottgjorda till ett värde som motsvarar 20 procent av investeringens helhetssumma, dock högst 150 miljoner euro. Skattelösningen gäller projekt vars investeringsbeslut fattas åren 2024-25. Avsikten är att sporra till snabba investeringsbeslut och lönsam, sysselsättande verksamhet.
 
– Vi måste helt enkelt reagera tuffare på konkurrensen om industriinvesteringar, till exempel USA:s massiva statsstöd inom det så kallade Inflation Reduction Act. Finland kan inte heller vänta på att EU går in för optimala lösningar, och det här är Finlands svar som SFP har varit den främsta pådrivaren för. Jag är otroligt glad både för GigaVaasa och för Finland. Modellen är optimal för investeringar kring 750 miljoner euro, just den storleksklass som är aktuell för flera aktörer inom GigaVaasa”, säger riksdagsledamot Joakim Strand.
 

 
Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00