Stor lättnad i svåra tider

21.04.2024 kl. 10:19
Veckans ramria, d.v.s. förhandlingarna kring planen för de offentliga finanserna för åren 2025–2028, var nog den tuffaste sen laman på 90-talet - kanske mer utmanande än då

För oss i Österbotten, som har det bästa sysselsättningsläget i landet och ett mycket framgångsrikt företagsliv med stark export, kan det kännas märkligt att det ekonomiska läget i vårt land är så oerhört utmanande.

 

Inget förenar Österbotten så mycket som Vasa Centralsjukhus. Även inom specialsjukvården finns ett betydande sparkrav och vi vet att det i rapporten om specialsjukvårdens organisering i framtiden fanns förslag om att minska på antalet centralsjukhus med dygnet runt fulljour och förlossningsavdelningar.

 

På rian beslöts att statusen på våra sjukhus i Vasa, Jakobstad och Karleby bibehålls på nuvarande nivå. Detta är en stor lättnad för oss, vi vet hur diskussionen gick för att par regeringsperioder sedan. Man ska sitta vid de bord där besluten fattas.

 

Ett annat beslut som skapar enorma möjligheter för Österbotten är den helt nya skattelösningen som ska göra Finland mera lockande för miljardinvesteringar inom grön omställning. Det här kommer att ge en skjuts framåt för att batterifabrikerna på Gigavasaområdet och vätegassatsningarna i Kristinestad ska gå framåt.

 

Skattelösningen går ut på en skattegottgörelse i det skede när projekten börjar göra vinst som ska beskattas i Finland. Varje projekt kan få samfundsskatterna gottgjorda till ett värde som motsvarar 20 procent av investeringens helhetssumma, dock högst 150 miljoner euro. Skattelösningen gäller projekt vars investeringsbeslut fattas åren 2024–2025. Avsikten är att sporra till snabba investeringsbeslut.

 

Likaså bevaras finansieringen för småbarnspedagogiken, grundskolan och gymnasierna. I grundskolan satsar vi på fler undervisningstimmar i basfärdigheterna och på stödundervisningen. De åtgärder som riktar sig till yrkesutbildningen berör enbart vuxenutbildningen och de studerande som avlägger en andra utbildning.

 

I ungefär 15 års tid har Finland lånat för driften. Faktum är att om vi inte nu vidtar åtgärder tyder det mesta på att Finland skulle ha hamnat på EU:s lista över länder som observeras. Det är alltid bättre att Finland själv får fatta beslut över ekonomin i stället för att en tredje part kommer med krav.

 

Av ramrians åtgärder står hälften för nedskärningar och hälften för skattehöjningar. Att detta var jämnt fördelat var viktigt för mitt parti i förhandlingarna eftersom det möjliggör en rättvisare fördelning där alla bidrar på något sätt – det kommer att märkas i allas vår vardag. Jag är glad över att inte momsen på mat höjs.

 

Ur välfärdsområdenas perspektiv kommer dimensioneringen av vårdare att sänkas. På grund av personalbrist, vilket vi ser tydligt i Österbotten, lyckas nu välfärdsområdena bättre uppfylla lagens krav. Även gällande vårdgarantin går man tillbaka till 2022 års nivå. Vilka konkreta ekonomiska effekter dessa beslut har för Österbottens del är ännu inte klarlagt.

 

Även om de beslut som fattats har varit mycket svåra är de nödvändiga. Vi måste lyckas ändra kurs på Finlands ekonomi och det gör vi tyvärr bara genom tuffa beslut. Men om dessa inte gjorts nu skulle det förmodligen ha krävts ännu svårare beslut i framtiden.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00