Stor lättnad i svåra tider

21.04.2024 kl. 10:19
Veckans ramria, d.v.s. förhandlingarna kring planen för de offentliga finanserna för åren 2025–2028, var nog den tuffaste sen laman på 90-talet - kanske mer utmanande än då

För oss i Österbotten, som har det bästa sysselsättningsläget i landet och ett mycket framgångsrikt företagsliv med stark export, kan det kännas märkligt att det ekonomiska läget i vårt land är så oerhört utmanande.

 

Inget förenar Österbotten så mycket som Vasa Centralsjukhus. Även inom specialsjukvården finns ett betydande sparkrav och vi vet att det i rapporten om specialsjukvårdens organisering i framtiden fanns förslag om att minska på antalet centralsjukhus med dygnet runt fulljour och förlossningsavdelningar.

 

På rian beslöts att statusen på våra sjukhus i Vasa, Jakobstad och Karleby bibehålls på nuvarande nivå. Detta är en stor lättnad för oss, vi vet hur diskussionen gick för att par regeringsperioder sedan. Man ska sitta vid de bord där besluten fattas.

 

Ett annat beslut som skapar enorma möjligheter för Österbotten är den helt nya skattelösningen som ska göra Finland mera lockande för miljardinvesteringar inom grön omställning. Det här kommer att ge en skjuts framåt för att batterifabrikerna på Gigavasaområdet och vätegassatsningarna i Kristinestad ska gå framåt.

 

Skattelösningen går ut på en skattegottgörelse i det skede när projekten börjar göra vinst som ska beskattas i Finland. Varje projekt kan få samfundsskatterna gottgjorda till ett värde som motsvarar 20 procent av investeringens helhetssumma, dock högst 150 miljoner euro. Skattelösningen gäller projekt vars investeringsbeslut fattas åren 2024–2025. Avsikten är att sporra till snabba investeringsbeslut.

 

Likaså bevaras finansieringen för småbarnspedagogiken, grundskolan och gymnasierna. I grundskolan satsar vi på fler undervisningstimmar i basfärdigheterna och på stödundervisningen. De åtgärder som riktar sig till yrkesutbildningen berör enbart vuxenutbildningen och de studerande som avlägger en andra utbildning.

 

I ungefär 15 års tid har Finland lånat för driften. Faktum är att om vi inte nu vidtar åtgärder tyder det mesta på att Finland skulle ha hamnat på EU:s lista över länder som observeras. Det är alltid bättre att Finland själv får fatta beslut över ekonomin i stället för att en tredje part kommer med krav.

 

Av ramrians åtgärder står hälften för nedskärningar och hälften för skattehöjningar. Att detta var jämnt fördelat var viktigt för mitt parti i förhandlingarna eftersom det möjliggör en rättvisare fördelning där alla bidrar på något sätt – det kommer att märkas i allas vår vardag. Jag är glad över att inte momsen på mat höjs.

 

Ur välfärdsområdenas perspektiv kommer dimensioneringen av vårdare att sänkas. På grund av personalbrist, vilket vi ser tydligt i Österbotten, lyckas nu välfärdsområdena bättre uppfylla lagens krav. Även gällande vårdgarantin går man tillbaka till 2022 års nivå. Vilka konkreta ekonomiska effekter dessa beslut har för Österbottens del är ännu inte klarlagt.

 

Även om de beslut som fattats har varit mycket svåra är de nödvändiga. Vi måste lyckas ändra kurs på Finlands ekonomi och det gör vi tyvärr bara genom tuffa beslut. Men om dessa inte gjorts nu skulle det förmodligen ha krävts ännu svårare beslut i framtiden.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00