Bra kommunikationer så in i Norden

14.04.2024 kl. 05:44
Färöarna - mitt ute i Atlanten - är ett spännande örike. Höga och klippiga bergen gör naturen mäktig.

Förutom de kala höjderna täcks bergsväggarna, ja stora delar av öriket, av gräs. Fåren, som är betydligt fler till antalet än människorna på de 18 öarna, vårdar landskapet på ett föredömligt sätt.

 

Det märks att färingarna lever med och för naturen. Fiskprodukter står för 90 procent av exporten och det ger bra med pengar. Fungerande kommunikationer i även utmanande förhållande är A och O för att öriket ska fungera.

 

I början av veckan hölls Nordiska rådets första temasession i huvudstaden Torshamn. Temat för sessionen var fred, säkerhet och beredskap i nordatlanten. Finlands och Sveriges Natomedlemskap har fört oss närmare - på många plan.

 

Nordiska rådet består av riksdagsledamöter från hela Norden som träffas för att diskutera gemensamma utmaningar och lägga upp målsättningar för den internationella politiken. En av målsättningarna i Nordiska rådet är att Norden skall bli världens mest hållbara och integrerade region innan år 2030. Målsättningen är ambitiös och för att den ska uppnås krävs också ett intensifierat arbete inom transport- och infrastrukturområdet.

 

För alla länder är fungerade kommunikationer och otroligt viktiga. Förutom själva infrastrukturen spelar förstås även yttre faktorer såsom väder men även säkerhetspolitik in.

Att bygga och underhålla en modern transportinfrastruktur är inte bara en fråga om teknik och ekonomi, det handlar också om att skapa förbindelser mellan människor och länder och att främja en känsla av samhörighet och samarbete. Det vet vi med vår nära kontakt till Västerbotten.

 

En av de mest framträdande utmaningarna är harmoniseringen av transportnäten över nationsgränserna. Det finns skillnader i planering, finansiering och genomförande av transportprojekt. Dessa skillnader kan leda till flaskhalsar och ineffektivitet i transportflödena. Ett tydligt exempel på det är banbredden på järnvägen mellan Finland och Sverige.

 

För att tackla dessa utmaningar krävs en ökad samordning mellan de nordiska länderna. Ett steg i rätt riktning är att främja gemensamma standarder och regler för transportinfrastrukturen. Genom att harmonisera lagstiftning, tekniska specifikationer och planeringsmetoder kan vi underlätta gränsöverskridande investeringar och utveckling av infrastrukturprojekt.

 

Med tanke på temat för Nordiska rådets session fred, säkerhet och beredskap så har vikten av och förståelsen för fungerande transporter till och från Finland vuxit sig starkare i de nordiska länderna. Man talar om militär rörlighet från hamnarna i Norge till Finland. Dels via Lappland med även över Kvarken. I och med försvarssamarbetet har den fasta förbindelsen över Kvarken fått en ny dimension.

 

Vi vinner alla på om Norden lyckas bli världens mest integrerade region. Genom att bygga broar, tunnlar, järnvägar och vägar kommer det att öppna upp för nya möjligheter inom handel, turism och samarbete i regionen men även otroligt viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

 

Men för att lyckas krävs kunskap, politisk vilja, ekonomiska resurser och en starkt förankrad samarbetskultur. Här har Nordiska rådet en central roll.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15