Kunskaperna i svenska och finska behöver stärkas

21.03.2024 kl. 22:05
Under förra regeringsperioden krävde SFP en utredning om hur slopandet av det obligatoriska provet i det andra inhemska språket, dvs. svenska eller finska, i studentexamen har inverkat på språkkunskaperna. Idag överlämnades den till undervisningsminister, SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

- Resultaten talar sitt klara språk: Antalet studerande som avlägger studentexamensprovet i svenska har minskat avsevärt, och kunskaperna i svenska har försvagats betydligt. För egen del kan jag tyvärr konstatera att jag inte är förvånad. År 2004 röstade SFP mot förslaget att slopa den obligatoriska studensvenskan och -finskan. Redan då varnade vi för följderna. Tyvärr har våra farhågor besannats. Gällande finskan i de svenskspråkiga gymnasierna är det också oroväckande att allt fler hellre skriver provet i den medellånga lärokursen i stället för den långa, konstaterar Henriksson.

 
-Utvecklingen är oroande och måste tas på allvar. Finland har två nationalspråk – svenska och finska – och den grundlagsenliga rätten till service på modersmålet måste tryggas. Därför är det också mycket bra att vi utökar undervisningen i B1-svenska med en årsveckotimme i årskurs 7 i den finska skolan från och med hösten 2024. Nu behövs ett långsiktigt utvecklingsarbete som täcker alla utbildningsstadier för att stärka kunskaperna i svenska och finska, säger Henriksson.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00