Samarbete i fredstid stärker Finlands integrering i Nato

21.02.2024 kl. 17:29
Riksdagen har idag diskuterat Statsrådets redogörelse om Försvarsmaktens deltagande i uppgifter i Natos kollektiva försvar i fredstid 2024. Riksdagsledamot Joakim Strand framförde Svenska riksdagsgruppens gruppanförande.

Finland har under lång tid systematiskt stärkt sitt försvar. Vi har viktig kunskap och en stark försvarsvilja, anser Strand. Vi ska vara stola över den finländska värnplikten.

För att främja stabiliteten i Östersjöområdet och stärka sitt försvarspolitiska samarbete deltar Finland i Natos minröjningsstyrka och Air Shielding-uppgifter

– Deltagandet i denna typ av uppgifter främjar förstås Finlands snabba integrering i Nato. Orsaken till att Finland gick med i Nato var ju uttryckligen för att säkra freden, säger Strand.
Även om deltagandet inte medför betydande risker, är det viktigt att notera att säkerhetsläget kan skärpas. Därför är det av stor vikt att diskutera deltagandet och att riksdagen involveras i beslutet. Finland bör vara en aktiv och konstruktiv aktör i Nato, och stödet för alliansen är brett över partigränserna.

– Som nya medlemmar i alliansen ska vi föregå med gott exempel. Därför är det också viktigt att Finland hör till de elva av trettio medlemsländer som uppnår tvåprocentsmålet- alltså att vi lägger minst 2% av BNP på försvaret, säger Strand. 
Svenska folkpartiet konstaterar att en viktig bit fattas i Nato – Sveriges medlemskap. Samarbetet med Sverige är avgörande för vår säkerhet. Regeringens utredning om en fast förbindelse mellan Vasa och Umeå är ett positivt steg i rätt riktning för att förbättra logistikförbindelserna i norra Skandinavien.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00