När statens ekonomi skall balanseras har vi tre alternativ.

22.10.2023 kl. 06:11

Förra veckan presenterade regeringen sitt förslag till statsbudget för år 2024.

För mig är det uppenbart att vi måste lägga om kursen när det gäller skuldsättningen inom den offentliga sektorn. Framtida generationer skall inte lämnas ansvariga för att betala för vårt spenderande. Lån skall huvudsakligen upptas för investeringar och offentliga sektorns låntagning är i praktiken framflyttad beskattning. Vi behöver alla inse den enkla realiteten att vare sig det är frågan om privatpersoner, företag, kommuner, eller staten så måste inkomsterna på sikt överstiga utgifterna, annars faller korthuset ihop.

 

När statens ekonomi skall balanseras har vi tre alternativ.

Vi kan höja skatterna, vi kan skära i utgifterna, eller så kan vi satsa på att höja sysselsättningsgraden för att öka intäkterna. Sysselsättningsgraden är den faktor som över tid är avgörande för vilken nivå av service vårt samhälle kan erbjuda medborgarna.  Förra regeringen gjorde ett gott arbete med att höja sysselsättningsgraden, nu krävs ytterligare åtgärder för en fortsatt positiv utveckling. Nuvarande regering strävar till att genom olika skatteåtgärder och arbetslivsreformer uppmuntra till arbete. De arbetslivsreformer som nuvarande regering planerar är att gå in för är att ändra arbetslagstiftningen, utvidga möjligheterna till lokala avtal och stärka arbetsförmedlingen. Målsättningen är att eliminera flitfällor, underlätta anställningar och förbättra den finländska arbetskraftens konkurrenskraft. Många av dessa förändringar har redan genomförts i våra nordiska grannländer med goda resultat. Vi måste inse att ett nordiskt välfärdssamhälle inte kan upprätthållas utan en nordisk sysselsättningsgrad.

Det internationella politiska läget fortsätter skapa instabilitet och oförutsägbarhet. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter. Konflikten mellan Hamas och Israel kan komma att resultera i en ännu mera instabil utveckling globalt. Så länge krigen pågår kommer osäkerheten att fortsätta, i värsta fall förvärras även inom ekonomin. De satsningarna på säkerhet och försvar som aviseras i budgeten är nödvändiga i dagens oroliga värld.

Utmaningarna finns men vi lever trots allt i ett tryggt land med alla möjligheter till en god framtid. Tappar vi framtidstron så tappar vi framtiden. I budgeten görs därför många viktiga framtidssatsningar. Infrastruktursatsningarna och satsningarna inom utbildningssektorn är tillsammans med arbetslivsreformerna de åtgärder som skall visa oss vägen ur den ekonomiska utmaning vi nu genomlever.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Remissdebatt 24.9.2024 om budgetpropositionen 2025

Gruppanförande hållet av ledamot Otto Andersson
24.09.2024 kl. 15:53

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget

Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet
10.09.2024 kl. 15:00

Interpellation om minister Rydmans ställning

Gruppanförande hållet av ledamot Otto Andersson,
20.06.2024 kl. 12:41

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2025–2028

Gruppanförande framfört av riksdagsledamot Henrik Wickström.
12.06.2024 kl. 15:00

Interpellation om regeringens miljö- och klimatpolitik

Gruppanförande hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
05.06.2024 kl. 15:00

Interpellation om regeringens finanspolitik 

Gruppanförande hållet av ledamot Henrik Wickström.
15.05.2024 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2025–2028

Gruppanförandet under remissdebatten framfördes av ledamot Otto Andersson.
07.05.2024 kl. 15:00