Att Finland får en extra plats i Europaparlamentet i nästa val ger en stark möjlighet att skapa ett eget mandat för Åland i Europaparlamentet, som är grundligt motiverat.

13.09.2023 kl. 10:30

Europaparlamentet har idag godkänt sammansättningen av Europaparlamentet för kommande valperiod 2024 – 2029. Beslutet innebär att antalet medlemmar i Europaparlamentet ökar till 720. Innan Brexit hade Europaparlamentet 751 platser i bruk, vilket är maxantalet enligt EU-fördraget.

Europaparlamentets beslut gör att en av de nya platserna tillfaller Finland och Finlands platser ökar från 14 till 15 i nästa val.

– Att Finlands platser ökar från 14 till 15 innebär en utmärkt möjlighet att öronmärka den nya 15:e platsen till Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Platserna i Europaparlamentet är mycket viktiga då många frågor som har betydelse i vår vardag avgörs på EU-nivå. Intressebevakningen, som är central för människor och företag, behöver göras både av regering och Europaparlament.

– Åland har inte kompenserats för den direkta makt man gett ifrån sig till Europeiska Unionen. En åländsk plats i Europaparlamentet skulle ge Åland direkt representation i ett av EU:s beslutande organ på samma sätt som den tysktalande regionen i Belgien har, med ett eget mandat i Europaparlamentet, eller som Grönland hade då man var en del av EU och då hade ett öronmärkt mandat av Danmark, säger Löfström.

Den tysktalande regionen i Belgien har ungefär samma procentuella andel av den belgiska befolkningen som Ålands befolkningsandel av Finlands.
 
– Frågan om en åländsk EU-parlamentsplats är inte bara mycket väl motiverad, utan det finns goda exempel i andra EU-länder för hur man löst det i liknande fall. Det skulle också verkställa det principbeslut som statsrådet fattade år 2009 om att öka Ålands EU-inflytande. Grundlagsutskottet har tidigare konstaterat att det inte finns hinder för en sådan lösning, men att det hänger på politisk vilja, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30