Kustbanan utvecklas och Raseborgs sjukhus blir ett kompetenscenter för vård på svenska

16.06.2023 kl. 10:49
Kustbanan och Raseborgs sjukhus nämns specifikt i regeringsprogrammet som publicerades i dag.  SFP:s riksdagsledamot Henrik Wickström från Ingå är glad över flera direkta hänvisningar till västnyland i programmet.

-Regeringen slår fast att kustbanan ska utvecklas. Det är en stor nyhet för regionen! Jag hoppas att vi med den här satsningen kan åstadkomma de förbättringar som behövs för direkt tågtrafik till Hangö samt att vi kan öka antalet tåg som stannar bland annat i Sjundeå och Karis. Det här kan också möjliggöra det att Ingå station äntligen öppnas igen, säger Wickström och understryker att helheten ännu kräver noggrannare planering. 

Wickström konstaterar också att Raseborgs sjukhus nämns i regeringsprogrammet, precis som också t.ex Borgå sjukhus. Båda två ska bli nätverksbaserade kompetenscenter för att stödja verkställandet av de språkliga rättigheterna.  

-Det är en stor sak att Raseborgs sjukhus nämns i regeringsprogrammet. Det är de enda sjukhuset som nämns i programmet tillsammans med Borgå sjukhus. Vad jag vet så har inte det skett tidigare. Det visar på en stark politisk vilja att bevara och utveckla vården på svenska via våra närsjukhus i Nyland, säger Wickström. 

-I regeringsprogrammet tar man också hänsyn till möjligheterna för ett bra liv på landsbygden och i skärgården. Under regeringsperioden ska det göras satsningar på vägar, skärgårdslagen ska ses över och kommunerna ska få mer frihet att agera genom att minska på byråkratin. Även välfärdsområdenas finansiering ses över. Genom att man prioriterar främjandet av välmående kommer finansieringen av Västra Nylands välfärdsområde att stärkas under regeringsperioden, säger Wickström. 

-Kommunerna och regionerna kan framöver att göra avtal med staten om hur man vill utveckla sina regioner. Vi håller fast vid våra klimatmål och främjar den gröna omställningen vilket är bra också för företagen i Västnyland där flera projekt som tangerar grön omställning är på gång. Vi minskar också på företagens byråkrati och sänker skatten för pensionärer som vill jobba efter att de gått i pension. Vi skär inte i grundutbildningen, tar i bruk en modell av terap garantin för barn och unga samt satsar på motion och idrott. Därtill kommer vi att vidta åtgärder för att stärka jordbrukets verksamhetsförutsättningar, säger Wickström.
 
I offentligheten har det påståtts att den nya Helsingfors-Åbobanan, det så kallade entimmeståget skulle byggas. Enligt regeringsprogrammet förbinder sig regeringen att bygga ut dubbelspår längs med befintliga kustbanan mellan Kuppis och Salo samt Esbo-Lojo -banavsnittet. Det här innebär att nån ny tågbana inte byggs nu, utan det som görs stöder den nuvarande banan. Likaså byggs en tågförbindelse som gynnar trafiken till Lojo.

-Kustbanan drar nytta av förbättringarna på banavsnittet mellan Kuppis och Salo. Personligen anser jag fortfarande att vi inte ska bygga nåt entimmeståg. De största partierna i Finland är ändå för den nya banan vilket gör saken utmanande, det är ändå ett faktum att den nya tågbanan inte byggs nu, däremot får vi rejält med tilläggsresurser för att utveckla kustbanan.

Henrik Wickström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00