En god utbildning är en ödesfråga

21.01.2023 kl. 11:48
En mycket annorlunda och rolig valtent som jag fick uppleva för några veckor sen var då jag fick tillbringa två timmar med en lågstadieklass.

Eleverna frågade mig om allt från hur vi ska få fart på ekonomin till mina egna skolminnen. Diskussionen med dessa engagerade barn påminde mig om hur viktigt det är att vår skola ger våra barn kunskap och insikt, men också förmåga att uttrycka sig och tänka självständigt och kritiskt. Programmet ”Luokan edessä” kommer att sändas snart på TV4.

Den finländska utbildningen har prisats och stolt har vi presenterat vårt system med högt utbildade lärare, nationella läroplansgrunder och lokala tillämpningar av dessa för intresserade från många länder. Nu ser vi hur resultaten i Pisa-undersökningarna försämrats. Inte dramatiskt, men riktningen är definitivt fel. Det är med fog vi måste ställa oss frågan vad som sker. Samtidigt måste vi lyssna på forskarna och på de som är verksamma inom utbildningen för att hitta lösningar på de utmaningar vi har idag. 

Utmaningarna handlar också om hur vi ska lyckas bryta den trend där barns och ungas bakgrund spelar en allt större roll för inlärningen. Som exempel kan nämnas att existerande skillnader i läskunnighet bland niondeklassister har koppling till föräldrarnas socioekonomiska ställning. Sociala relationer och vänskapsband påverkar också inlärningen. Vad har skett med attityderna gentemot utbildning? Är det så att insikten om att utbildning och bildning överlag leder till ett mångsidigare och innehållsrikare liv håller på att hamna i skymundan för annat?         

Jag välkomnar alltså en debatt om vår utbildning. Det är viktigt att vi ser helheter och samband. En viktig insikt för oss som fattar besluten är att inget barn, oberoende bakgrund, är dömd till ett visst öde. Förutsatt att vi agerar i tid och stöder på bästa möjliga sätt på alla stadier. Högklassiga inlärningsstigar från småbarnspedagogik till högskoleutbildning är viktiga. Stigar som leder barn och unga framåt i livet och som skapar goda och jämlika förutsättningar för alla. 

För mig och SFP är det viktigt att vara tydlig med att vi inte vill göra nedskärningar i utbildningen. Tvärtom. Vi måste garantera att resurserna motsvarar de utmaningar som finns. Att vi har tillräckligt med utbildad personal som har mångsidig kunskap. Vuxna som finns där för våra barn och unga, som packar deras ryggsäckar fulla med kunskap och färdigheter för deras levnadsstig. 

För både våra barns och ungas som hela landets framtid är det viktigt att vi har tillräckligt med utbildad arbetskraft. Därför har regeringen infört en förlängd läroplikt så att alla unga ska komma vidare till gymnasium, yrkesskola eller för att kunna ingå ett läroavtal. Ingen ska falla mellan stolarna. Våra universitet och högskolor igen är garanten för att Finland ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. 

SFP arbetar för satsningar på utbildningen. Det senaste beviset på detta är då regeringen i torsdags fattade beslut om mera undervisningstimmar i svenska i de finskspråkiga skolorna. Vi ska värna om tvåspråkigheten och vi ska ta efter goda exempel. Vid Helsingfors Universitets juridiska utbildning i Vasa satsar man på tvåspråkigheten. Svensk- och finskspråkiga studenter följer samma undervisning. Vi behöver flera jurister som behärskar svenskan. Att det finns möjlighet att avlägga examen som tvåspråkig är mycket bra och SFP kommer fortsätta stöda de utbildningsenheter vi har i Vasa idag.

Det är ingen överdrift att säga att en god utbildning som skapar jämlika förutsättningar är en ödesfråga.  

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00