Statsrådets framtidsredogörelse, Utblick över kommande generationers Finland

24.01.2023 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av Framtidsutskottets ordförande, ledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

samtidigt som vi idag debatterar regeringens framtidsredogörelse och blickar framåt behöver vi även slänga en blick bakåt för att påminnas om hur långt vi som ett land har kommit. Finland var ursprungligen ett fattigt land. Genom hårt arbete har vi lyckats höja levnads-och utbildningsnivån hos folket, skapa en nation som rankats som världens lyckligaste, jämställdhet är en viktig hörnsten i vårt samhälle och vår rättsstat är stark. Finland toppar många jämförelser, något som vi ska vara stolta över! Vi har alltså verkligt goda förutsättningar för att närma oss framtiden. Men för tillfället lever vi exceptionella tider. En pandemi, Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina, energikris och en marknad som är instabil. Osäkerheten har varit större än på länge. Därför vill vi i Svenska riksdagsgruppen betona att det idag är viktigare än någonsin att skapa framtidstro, särskilt för våra unga. Det är vårt ansvar. I stället för att känna oro inför framtiden ska de känna iver och förväntan. Det finns ingen framtid utan välmående unga, och därför ser vi det helt nödvändigt att det görs generösa satsningar på dem.

 

Ärade talman,

för ungefär fem år sedan samlades vi i här i plenisalen och debatterade den tidigare framtidsredogörelsen, vars dåvarande spetstema var ändringar i arbetslivet, ett tema som även lyfts upp i den färska redogörelsen. Vi i Svenska riksdagsgruppen betonar att företag skapar välfärden, därför behöver vi skapa de bästa möjliga verksamhetsförutsättningarna för dem. Detta är också viktigt med tanke på välfärdssamhällets fortbestånd. För att klara sig i den globala konkurrensen behöver Finland investera mera i forskning och utveckling. Vi bör ytterligare stärka samverkan mellan företag, högskolor och forskningsinstitut. Som ordförande i framtidsutskottet vill jag betona att utskottet har i olika sammanhang poängterat att Finland målmedvetet bör eftersträva en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå. Klimatförändringen kräver nya tekniska lösningar. Det är viktigt att vi närmar oss detta målmedvetet och att vi tryggar tillräckligt kunnande i framtiden. Regeringens mål och tillhörande åtgärder för att öka antalet högskoleutbildade till 50 % av de unga vuxna före år 2030 för oss mot rätt håll.

 

Ärade talman,

redogörelsen lyfter på ett bra sätt fram betydelsen av att utveckla beredskap inför framtiden. Finland har fått internationellt erkännande för vårt kunnande inom försörjningsberedskap, något som vi av historiska skäl har varit tvungna att satsa på, och jag är säker på att det arbetet bär frukt även i detta sammanhang. Speciellt viktigt på längre sikt är tryggandet av vår stabila rättsstat. Sitras färska rapport om megatrender lyfter upp hur demokratin utmanas från flera håll ute i världen. Enligt mätningar av årliga rättsstatsindexet toppar Finland tillsammans med våra nordiska grannländer listan på starka rättsstater, medan USA har nu senaste åren gått bakåt på listan. Det är en oroväckande utveckling av ett land som en gång varit vägvisare. Svenska riksdagsgruppen vill att en stark rättsstatsprincip är även i fortsättningen en central värdering för västerländska demokratier. Därför behöver Finland vara aktiv på alla arenor, europeiskt och internationellt, där vi kan påverka urholkningen av demokratin.

 

Ärade talman,

alla beslut vi fattar här i riksdagen påverkar även kommande generationer, våra barn och barnbarn. Därför är det välkommet att redogörelsen fokuserar även på hur de kan beaktas bättre i framtiden.

 

Ärade talman,

det är otroligt viktigt att vi idag kan föra en aktiv framtidsdebatt här i salen och diskutera hur vi bäst tryggar att vårt land Finland fortsätter vara den framgångssaga som den hittills varit. Redogörelsen är välberedd och erbjuder verkligen goda möjligheter för en bredare samhällsdebatt. Det ser jag fram emot.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15