Stilla natt

20.12.2022 kl. 14:59
En av våra allra käraste julpsalmer, Stilla natt, framfördes för första gången för drygt 200 år sedan, på julaftonen 1818, i en liten by i Österrike.

Det berättas att psalmen skapades eftersom mössen hade bitit sönder orgelbälgen så att inte alla toner gick att spela och därmed inte heller de vanliga julpsalmerna. Kantorn hade då snabbt löst situationen genom att komponera en ny psalmmelodi som gick att spela på orgeln.

Det må vara hur som helst med sanningshalten i berättelsen, men jag tycker ändå att det är en bra beskrivning över hur vi mänskor kan vända en utmanande och svår situation till någonting som i det långa loppet visar sig vara gott och hållbart.

Utmanande och svåra situationer har det minsann funnits under det gångna året och i regeringen har vi fått försöka göra det bästa av situationen och hitta lösningar som för utvecklingen i rätt riktning mot en bättre framtid.

Det allt överskuggande är naturligtvis Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och dess följder. Bokstavligen över en natt ändrades det säkerhetspolitiska läget i Europa. Det ledde för Finlands del till att det kanske lite flummigt politiska uttrycket ”Nato-option” konkretiserades och såväl den politiska ledningen som allmänheten snabbt insåg att det är precis nu som optionen ska lösas in. Efter att riksdagen hade godkänt medlemsansökan har regeringen arbetat för högtryck för att ett fullvärdigt medlemskap ska förverkligas så snart som möjligt. Vi har också gjort betydande satsningar på vårt eget försvar och allmänt på vår beredskap så att vi kan trygga landets försörjning i alla lägen.  Sist men inte minst har vi gett stora materiella stödpaket till Ukraina och ukrainarna som i allt kallare och svårare vinterförhållanden kämpar för sin frihet och samtidigt för hela den västerländska världsordningen och därmed också för oss.

Den säkerhetspolitiska krisen utvidgade sig snabbt från slagfälten till att föras också med energin som vapen. Europa som helhet har varit alltför starkt beroende av rysk fossil energi och framför allt Mellaneuropa har byggt upp hela sin energiförsörjning på rysk gas. I Finland har vi en ganska välbalanserad och mångsidig energipalett med olika energikällor, men speciellt de rusande energikostnaderna har stor inverkan på hushållen och företagen också här. I regeringen har vi beslutat om stödåtgärder genom att sänka momsen på el och skapa ett avdragssystem för hushållens elkostnader alternativt ett stödsystem för de som drabbas av oskäligt höga elräkningar i vinter. Det har ändå visat sig att det här inte räcker till och därför bereder vi ytterligare åtgärder för att trygga att alla kan hålla sina hem varma i vinter.

Jag vill, önska alla läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år. Nu när julsångerna ljuder i kyrkor och hemmen, är det dags att varva ner, umgås med familjen och släkten och att se framåt mot ett förhoppningsvis bättre år. Som det sägs i inledningen till den gamla julpsalmens sista strof ” Stilla natt, heliga natt! Mörkret flyr, dagen gryr.”

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00