Genuin glädje trots enorm fattigdom

04.12.2022 kl. 06:43
Ögonen tindrar som aldrig förr på barnen. De har fått exotiska gäster från ett land där det lär vara vitt på marken och minusgrader just nu.

Det har varken barnen eller de vuxna upplevt. Mätaren här visar strax över 30 grader. Det råder en enorm glädje och näst intill karnevalsstämning i ett av de fattigaste slumliknande områdena i Moçambiques huvudstad Maputo. Skickliga dansare visar upp sina konster, ett gäng unga gossar spelar fotboll med en plastpåse fylld med kläder. Nordbon rycks med i det varma mottagandet.

 

Republiken Moçambique i sydöstra Afrika är ett av världens fattigaste länder. Avståndet till världens lyckligaste land är fågelvägen 10 000 km. Den tidigare portugisiska kolonin, med något över 30 miljoner invånare, har tre partier i riksdagen. Det största partiet Frelimo har över 70 procent av stödet.

Landet har allmän och lika rösträtt men för att kunna rösta måste du registrera dig i god tid. Drygt en tredje del gör det. Skillnaden mellan rika och fattiga är enorm och korruptionen är ständigt närvarande.

 

Samtidigt hör Moçambique till de länder som lider allra mest av att medeltemperaturen stiger. De allra flesta, kring 70 procent, lever av självförsörjning och jordbruk. Torkan ger missväxt och regnperioderna på vintern har blivit kortare och mer intensiva. Även cykloner har blivit vanligare och leder till att sjukdomar som koleran sprids snabbare och hem förstörs.

 

Landet har ändå enorma möjligheter att uppnå tillväxt och välfärd tack vare stora naturtillgångar. Problematiken ligger i att korruptionen ofta tar en stor del av tillgångarna. Därför planeras nu en fond som liknar oljefonden i Norge för att skapa ekonomisk stabilitet.

 

Förutom gruvindustri finns enorma möjligheter till vind- och solparker men även gastillgångar (LNG). Flera multinationella bolag är på plats men oroligheterna är enorma då terrorister går bärsärkagång i området. Staten gör sitt yttersta för att utbilda militärer för att säkerhetsläget ska kunna förbättras. I skolningen hjälper även Finland till. I rådande världsläget suktar världen efter LNG och det skulle även ge Moçambique en ökad välfärd genom bättre resurser för skola och hälsovård.

 

Finland har på olika sätt hjälpt landet sedan mitten av 70-talet då landet erkändes självständigt, till exempel inom utbildningen och hälsovården. Trots det finns det mycket kvar att göra. Skolklasserna kan bestå av hundra elever med en lärare. Av de som går i tredje klassen kan bara fem procent läsa. Många flickor avslutar sin skolgång tidigt. En stor del av de minderåriga flickorna är gifta, en del via tvångsäktenskap, och flera är redan mammor.

 

HIV sprider sig snabbt, bara i staden Maputo konstateras i medeltal 14 nya fall per vecka. Mörkertalet är högst antagligen ännu större. Sexualrådgivningen är A och O för att nå resultat. Likaså satsningar på utbildning där barn skulle vara längre i skolan och i mindre klasser. Genom att höja kunskapsnivån går landet mot en ljusare framtid.

 

Väl hemkommen till Österbotten funderar nordbon på de enormt glada människorna han mött deras livsöden till trots. Det ger honom ett hälsosamt perspektiv till de duster som pågår på den inhemska politiska arenan.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00