Hårt arbete för svenskan ger resultat

05.11.2022 kl. 06:59
Denna söndag vajar de blåvita finska flaggorna för att uppmärksamma Svenska dagen.

Svenska dagen infördes 1908 av Svenska folkpartiet och har sedan dess firats årligen den 6 november. Rättigheten att i Finland få tala svenska, att du ska få service på ditt modersmål finska eller svenska och att vi som talar svenska ska få delta i byggandet av vårt gemensamma fosterland, på samma villkor som våra finskspråkiga bröder och systrar, har alltid hört till våra kärnvärderingar. Lika bestående som firandet av Svenska dagen, är även vårt engagemang för svenskan och det tvåspråkiga Finland.

En levande tvåspråkighet kräver aktiva och medvetna åtgärder som förstärker det svenska språkets ställning. Denna regering har med SFP i spetsen gjort betydande satsningar på svenskan. En viktig seger för rätten att få vård på svenska var att vi i regeringen kunde trygga fulljouren vid Vasa centralsjukhus. Vi har också bl.a. sett till att Svenska teatern i Helsingfors blir nationell huvudscen samt att de språkliga rättigheterna beaktas bättre i social- och hälsovårdsreformen. SFP har jobbat aktivt för att försvara och utveckla den svenska högskole- och universitetsutbildningen, för att svenska tv-kanaler ska kunna ses i Finland och främjat forskningen i finlandssvenskt teckenspråk. Under min ledning har regeringen jobbat fram och godkänt en ambitiös ny nationalspråksstrategi som ska stärka svenskan och tvåspråkigheten. Nationalspråksstrategin ska med sina 62 åtgärder främja allas rätt att få service på de båda nationalspråken.

Tidigareläggningen av tidpunkten för inledande av B1-språket till klass 6 i stället för klass 7 ledde i finskspråkiga skolor i praktiken till att antalet veckotimmar i svenska minskat i årskurserna 7–9, eftersom undervisningstimmarna delades upp på fyra årskurser istället för tre. Det var en stor brist som jag och SFP länge har påtalat och nu blir det fler undervisningstimmar i svenska. Jag är också mycket glad att vi kunde trygga att Vasa centralsjukhus tilldelas en dryg miljon för fortsatt arbete med utvecklingen av den nationella patientsäkerheten. Hårt arbete för svenskan ger resultat, och naturligtvis behövs det gott samarbete inom regeringen för att nå dit.
 

För att stöda språkinlärning och en positiv attityd till svenskan kan vi göra mycket. Det är oerhört viktigt att vi främjar kontakterna mellan språkgrupperna redan från ung ålder, bland annat genom att etablera verksamhet med vänklasser och besök av företrädare för olika språkgrupper inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Samtidigt är det också av stor betydelse att vi utvidgar språkbad och språkduschar. Språkbadsverksamheten är ett utmärkt sätt att stärka både kunskaperna i svenska och förståelsen för det svenska i Finland. Språkbadsskolan-Kielikylpykoulu, i Jakobstad visar också hur bra det kan fungera i bägge riktningarna på orter där språkgrupperna är rätt lika stora.

Även om vi har åstadkommit en hel del, är arbetet för svenskan absolut inte färdigt. Finlands tvåspråkighet är en rikedom, inte en belastning. Det sannfinländska finskhetsprogrammet som i praktiken skulle innebära nedmontering av landets tvåspråkighet visar igen vikten av ett starkt SFP. Därtill behövs också de som över språk- och partigränser offentligt försvarar och arbetar för landets tvåspråkighet. Ni kan lita på att Svenska folkpartiet i ur och skur står upp för svenskan och tvåspråkigheten i regeringen, riksdagen, välfärdsområdena och kommunerna. Inför vårens riksdagsval och kommande regeringsförhandlingar är det upp till bevis för många andra.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15