Barn och unga - det viktigaste vi har

10.09.2022 kl. 07:16
Under laman i början av 1990-talet blev många barn och unga lidande. Det är tydligt att de uteblivna besluten då hade långtgående konsekvenser i flera generationer. Vi känner av dem ännu idag.

Depressionen på 1990-talet har många likartade drag som den tid vi lever i idag. Det blir tydligt då priserna på allt från bränsle, el, livsmedel och räntenivån stiger.  Inflationen ökar. Vi behöver se de liknande dragen även i beslutsfattandet och lära oss av de misstag som begicks i samband med laman.

 

I budgetförslaget för år 2023 finns starka och välbehövliga insatser för barn, unga och barnfamiljer för att vi inte ska göra om samma misstag som för 30 år sen. I förslaget hittas bland annat en permanent sänkning av dagvårdsavgifterna, ett extra barnbidrag till alla barnfamiljer och temporära höjningar på flera andra bidrag. 

 

Även utbildningen är något regeringen valt att satsa ytterligare på. Finansieringen för grundutbildningen ökar med 37 miljoner euro, yrkesutbildningen får 22 miljoner euro och gymnasieutbildningen 53,5 miljoner euro mer år 2023 jämfört med år 2022. Genom dessa åtgärder vill regeringen underlätta för speciellt barn, unga och barnfamiljer för att kunna skapa en trygg och fungerande vardag i en minst sagt turbulent tid.

 

Vi vet att barn och unga tillhör dem som har lidit mest av coronapandemin till följd av olika restriktioner. Bland annat naturliga och viktiga sociala kontakter har minskat kraftigt och lagt sina spår. Psykiska ohälsan är stor. Många har inte heller kunnat utöva en hobby tillsammans med sina vänner under pandemin. Därför är det så viktigt att vi nu skapar en trygg framtidstro för dessa generationer, trots att världsläget inte skapar de bästa förutsättningarna.

 

Det är inte enbart i budgetförslaget för år 2023 som regeringens satsningar på barn och unga syns. Redan i regeringsprogrammet lades grunden för den nationella barnstrategin som lägger barnets rättigheter i centrum. Strategin, som jag hade förmånen att vara med och utarbeta, utgår från att alla barn ska ha samma rättigheter genom exempelvis en jämlik och högklassig småbarnspedagogik och grundutbildning. 

 

Barnets perspektiv skall beaktas i varje beslut som fattas och det skapar den nationella barnstrategin förutsättningarna för. Det är otroligt viktigt att det finns medel i statsbudgeten för grundandet av en barnstrategienhet för att bättre kunna följa upp de gemensamma målsättningarna som vi kommit överens om politiskt.

 

Våra barn och unga är det allra viktigaste vi har. Det är dessa generationer som kommer att bygga upp Finland i framtiden. Det betyder att varje satsning på barn och unga är en satsning på vår och Finlands framtid som alltid kommer att betala sig tillbaka på lång sikt.  Jag är glad över att regeringen insett detta och gör satsningar på barn, unga och familjer i budgetförslaget för år 2023.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00