Planen för de offentliga finanserna 2023-2026

15.06.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hölls av ledamot Bergqvist

Ärade talman, valperiodens sista plan för de offentliga finanserna präglas av att vårt samhälle har påverkats av oförutsedda externa chocker. För det första ändrades vårt säkerhetspolitiska läge den 24:e februari. För det andra har eftersviterna av en pandemi på flera sätt lämnat sina spår i ekonomin, med bland annat en stigande priser. Tack vare regeringens starka handlingsförmåga har vi nu framför oss ett historiskt paket med stark fokus på säkerhet och beredskap, utan att glömma satsningar för ett livskraftigare Finland så som satsningar i grön omställning, forskning, vetenskap och utbildning. Det är satsningar som kommer att bära frukt även i längden.

 

Ärade talman, sättet hur vi ser på säkerhet och stabilitet har förändrats efter Rysslands brutala anfall i Ukraina. Den 17:e maj fattade riksdagen med klar majoritet beslut om att Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det är ett historiskt beslut som på lång sikt maximerar Finlands, Nordens och Östersjöns säkerhet. Svenska riksdagsgruppen och SFP är mycket nöjda över det beslutet.

 

Ärade talman, Svenska riksdagsgruppen vill att vårt samhälle är sporrande, att Finland utgör en attraktiv investeringsmiljö och att våra företag ska ha de bästa förutsättningarna att verka och fatta långsiktiga investeringsbeslut. Det ska även vara lockande att investera i forskning eftersom det är enbart så vi hittar nya teknologier, morgondagens lösningar och skapar välfärd. Alla riksdagsgrupper har bundit sig till att Finland har som mål att fram till år 2030 höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent i förhållande till vårt BNP. Det är ett ambitiöst mål som kräver målmedvetna beslut. Regeringens beslut att höja statens forsknings-och utvecklingsfinansiering nästa år med 350 miljoner euro och införandet av ett skatteavdrag för små-och medelstora företag styr oss tydligt mot det gemensamma målet, vilket är välkommet. Vi är på rätt väg.

 

Ärade talman, det lönar sig att satsa på barn, unga och kunnande. I själva verket är historien om Finland ett praktexempel på att det lönar sig att investera i folkets kunskapsnivå. Vi tog oss från att ha varit ett fattigt land till ett land vars välfärdssamhälle är av högsta rang. Så ska det vara också i fortsättningen. Därför är den permanenta satsningarna i finansieringsbasen för yrkesutbildningen med 50 miljoner euro viktiga. Precis som finansutskottet konstaterar, spelar yrkesutbildningen också en viktig roll med tanke på integrationen av invandrare och förespråkandet av arbetsrelaterad invandring.

 

Ärade talman, finansutskottet betonar att coronakrisens effekt på jämställdheten ska beaktas i den framtida ekonomiska politiken. Det är viktigt att vi främjar jämställdheten och aktivt motarbetar all sorts diskriminering. Här spelar även regeringens färska jämställdhetsredogörelse en viktig roll med sina konkreta åtgärdsförslag.

 

Våra strukturella utmaningar kvarstår och även här behöver vi leta lösningar. Trots att regeringen närmar sig sitt sysselsättningsmål på 75 procent ser vi i Svenska riksdagsgruppen det som helt nödvändigt att vi målmedvetet fortsätter strävan efter en högre sysselsättningsgrad så att fler finländare får ett jobb.

 

Ärade talman, den stigande inflationen har påverkat köpkraften, och därför är tidigareläggningen av indexjusteringen av vissa förmåner betydande för dem med lägst inkomst. Dessutom vet vi att priset på energi och bensin är en allvarlig utmaning för många finländare. SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att problemen ska lösas med åtgärder som är effektiva och hållbara. Till exempel är beslutet om uthyrning av en LNG-terminal för att minska vårt beroende av rysk energi viktigt och dess placering i Ingå är särskilt välkommet.

 

Ärade talman, att fatta beslut gällande de offentliga finanserna handlar alltid om en avvägning och om att hitta balans. Vi har levt under exceptionella tider som även har krävt sina svåra beslut, men besluten har varit nödvändiga. Det har handlat om ansvarstagande, framåtblickande beslut.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15