En historisk riksdagsvecka

21.05.2022 kl. 10:10
I tisdags fattade riksdagen med rösterna 188 för och 8 emot att stöda statsledningens beslut att ansöka om ett finländskt NATO-medlemskap. Dagen innan hade saken debatterats i riksdagen i 14 timmar. Debatten var en uppvisning av enighet.

Presidenten och regeringen behöver juridiskt inte riksdagens stöd för att lämna in en ansökan, men politiskt behöver man stöd och därför behövs förankringen.

 

Riksdagen kommer juridiskt behöva godkänna ett medlemskap i NATO, men det beslutet kommer tidtabellsmässigt sent. Det sker i slutändan av processen och om riksdagen då skulle säga nej skulle det vara förfärligt pinsamt för Finland. Därför är den politiska förankringen viktig.

 

På ett sätt var riksdagens debatt väldigt beskrivande för Finlands utrikespolitiska tradition. Man söker alltid maximal konsensus i stora utrikes- och säkerhetspolitiska beslut. Beslutet i både samhället och riksdagen har fått mogna fram de senaste drygt 10 veckorna. Allmänhetens stöd och beställning på beslutet har varit stark. Statsledningen meddelade först sin egen åsikt veckan innan för att inte styra samhällsdebatten.

 

För alla som följt debatten har det ändå redan länge varit klart var beslutet skulle landa. Tidpunkten har mer att göra med att det skulle ge tid för Finland att säkerställa att fönstret för en NATO- ansökan var öppet, att det finns samhälleligt stöd för beslutet, att få säkerhetsgarantier under ansökningstiden samt att säkerställa att Sverige får en chans att komma med, vilket nu sker.

 

Riksdagens debatt var historisk och ett självändamål, inte enbart för historieböckerna. Debatten i sig och enigheten i den stärker beslutets legitimitet och maximerar stödet för statsledningen vilket är en viktig signal också utåt i världen eftersom de kommande veckorna potentiellt kan bli osäkra ifall alla länder i omvärlden inte respekterar Finlands och Sveriges självständiga beslut. Av den anledningen är det också viktigt att gå hand i hand med Sverige då det minskar riskerna för båda.

 

Trots den stora enigheten blev beslutet inte enhälligt. Det fanns ledamöter som var emot beslutet på samma sätt som det finns sådana röster i samhället i stort.

 

Även om jag själv stödde beslutet om NATO-medlemskap har jag full respekt för dem som inte gör det. Finland är en öppen demokrati där yttrandefriheten och åsiktsfriheten är en grundpelare i samhället.

 

Av oss ledamöter, 94 % av riksdagens ledamöter, som stödde beslutet finns så klart också många blandade känslor på samma sätt som i befolkningen som helhet.

 

Vissa har länge stött ett medlemskap eftersom det förankrar Finland som ett land i väst, vissa har påverkats av den starka opinionen i samhället, vissa har sett att försvarets sakkunniga sagt att detta är bästa sätt att maximera säkerheten, många är chockade över Rysslands brutala attack på ett fredligt suveränt land och för många har historiens sår rivits upp där berättelserna från Finlands egna krig för självständighet, berättade av sina egna far- och morföräldrar, kom tillbaka. Det såret revs upp i och med anfallet på Ukraina och därför tänker de flesta: Aldrig igen, och om igen aldrig någonsin ensam igen.

 

Det var mycket starka känslor i riksdagen, men trots det är beslutet om NATO-medlemskap inte ett känslomässigt beslut utan ett beslut som fått mogna fram och som förankrats i samhället senaste månader som en konsekvens av att säkerhetsordningen i Europa revs upp den 24 februari.

 

En helt ny lägesbedömning har behövts då den stabilitetspolitik som Finland byggt, trott och investerat i raserades över en natt. Finland har pragmatiskt analyserat alla alternativ, hållit huvudet kallt och man kommer fortsätta göra det då vi nu går vidare i processen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35