Statsrådets redogörelse om säkerhetsläget och Nato-ansökan

17.05.2022 kl. 12:58
Responsdebatt, Gruppanförande 17.5.2022, Eva Biaudet.

Ärade talman,

Som riksdagsledamöter är kanske vår viktigaste uppgift att skapa förutsättningar för fred, att bygga demokrati, skapa tillit och trygghet i vårt samhälle. Och vi bär på ett ansvar som sträcker sig även ut i Norden, i Europa och i världen. Konflikter, våld och krig har alltid ödesdigra konsekvenser även utanför de nationella gränserna. Vår utrikespolitik skall även framöver fokusera på diplomati, samarbete, fredsmedling och till och med krishantering. Tillsammans med EU-länderna kan vi stärka internationellt samarbete och befästa strukturer som främjar demokrati och mänskliga rättigheter.

Men allt detta har inte räckt för att hindra krig i Europa. Rysslands krig i Ukraina bryter mot alla internationella normer. Rysslands bombningar, våld mot civila och soldaters sexuella våld mot kvinnor används systematiskt utan respekt för liv och människovärde. Dessa krigsbrott är helt oacceptabla och måste ta slut. Vår uppgift som riksdagsledamöter är att se till att dylikt aldrig kan ske här eller annanstans i Europa igen. Mot aggression behövs ett tillräckligt försvar som avskräcker från alla ansatser till våldsam konflikt. Det starka finländska försvaret behöver stödas nu av det starkaste möjliga skyddet, i form av Natos försvarsallians.

En bred utskottsbehandling har resulterat i stor enighet och riksdagen uttrycker därmed sitt stöd för regeringens beslut att söka medlemskap i Natos försvarsallians.

Igår meddelade Sveriges statsminister Magdalena Andersson att Sverige kommer att lämna in sin medlemsansökan i försvarsalliansen. SFP välkomnar även hennes uttalande om att man önskar göra det tillsammans med Finland. Två grannländer, två länder som står för fred, demokrati och frihet, tar nu tillsammans ett steg mot Nato-medlemskap och det kommer att stärka säkerheten och stabiliteten i Norden och Baltikum, och hela Östersjöregionen. För att citera den svenska partiledaren Annie Lööf: ”Historien har visat att det är internationellt samarbete som är nyckeln till långsiktig fred och frihet.”

Samarbetet med Sveriges riksdag och regering har varit intensivt och fungerat naturligt på många plan, i olika formella och informella sammanhang. I SFP kommer vi på alla sätt att arbeta för att detta täta samarbete skall fortsätta inom försvars- och säkerhetspolitiken, men även utöver det på andra politikområden.

Ärade talman,

Utskottsbehandlingen har belyst det förändrade säkerhetspolitiska läget från många olika perspektiv. Utrikesutskottet har även i sitt betänkande lyft fram en vision över hur den finländska Nato-profilen kunde se ut. Det är klart att Nato-ansökan lämnas in nu utan förbehåll. Ett medlemskap betyder fullvärdiga plikter och fullvärdiga rättigheter. Samtidigt har till exempel Norge visat att man kan vara en aktiv Nato-medlem och kraftfullt verka för nedrustning och fred på den globala arenan.

SFP förenar sig även här med utrikesutskottets betänkande: ” Det är viktigt att Finland också som Natomedlem fortsätter med en aktiv och föregripande diplomati och en stabilitetsfrämjande utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive krishantering, konfliktförebyggande och fredsmedling.” SFP stöder också det ställningstagandet att ” Utrikesutskottet anser det vara viktigt att också Finland fortsatt spelar en stark roll i kärnvapenkontrollen som medlem av Nato.”

Ett Nato-medlemskap förändrar inte på Ålands särställning som demilitariserat område. Finlands förpliktelse om att åta sig Ålands försvar består.

Ärade talman,

Vägen framåt kan kännas lång. Det är viktigt att riksdagen hålls aktivt informerad om ratificeringsprocessen och om kommande linjedragningar i anslutningsprocessen. Vi hoppas på att den fortsatta processen fortskrider på ett smidigt och effektivt sätt och att fred snart återvänder till Europa. SFP och Svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd till att Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15