Rokote – paras alku uudelle vuodelle

26.12.2021 kl. 09:54

Uusi vuosi kolkuttaa ovea. Eduskunta on hyväksynyt vuoden 2022 talousarvion ja vuosi 2021 on aivan kohta loppu. Joulua edeltävien viikkojen hallitseva puheenaihe on kuitenkin ollut akuutti koronatilanne. Tämä jääräpäinen virus, josta me hädin tuskin olimme kuulleet mitään kaksi vuotta sitten, on edelleen kutsumaton vieras maassamme ja maailmalla. Tämän kanssa joudumme valitettavasti ehkä oppia elämään.

Uusi Omikronmuunnos ilmestyi keskuuteemme yhtäkkiä juuri silloin kun ajattelimme, että alamme saada tilanteen kutakuinkin hallintaan. Koronapassi oli otettu käyttöön ja ehdimme syksyllä iloita siitä, että saimme kokoontua, käydä konserteissa, teatterissa, urheilutapahtumissa ja paljon muuta. Uusi virusmuunnos levisi nopeasti ja on vain ajan kysymys ennen kuin se on dominoiva myös meillä. Monessa eurooppalaisessa maassa, jossa tartuntamäärät ovat kymmeniä tuhansia päivissä on siirrytty ankariin rajoituksiin.

Päivä päivältä tiedämme myös enemmän uudesta virusmuunnoksesta. Onneksi se ei näytä johtavan vakavampaan sairastumiseen kuin delta-muunnos, mutta on selvää, että se joka ei ole ottanut rokotetta uhkaa sairastua vakavasti. Siksi meidän täytyy suhtautua tilanteeseen suurella vakavuudella. Kun sairaalaosastot täyttyvät covid-potilailla se johtaa siihen, että muut potilaat voivat joutua tukalaan tilanteeseen ja suunniteltuja leikkauksia joudutaan siirtämään. Siksi meidän täytyy tehdä enemmän vahvistaaksemme yhteistä vastustuskykyämme virusta vastaan. Siksi on myös tärkeää jatkaa rokottamista, jotta ihmiset saavat kolmannen rokotteensa ja ne, joilla ei ole vielä suojaa ollenkaan voivat rokottautua mahdollisimman pian.

Ymmärrän hyvin, että moni alkaa olla lopen kyllästynyt ja väsynyt tilanteeseen. Niin me kaikki olemme, myös me ministerit. Mutta meidän ei kannata heittää pyyhettä kehään. Meidän pitää jälleen kerran kaivaa esiin sisu ja ajatella, että tilanne voisi olla pahempikin. Jaksamme kyllä vielä vähän.

Vakavan tilanteen takia hallitus joutui joulua edeltävänä tiistaina tekemään raskaita päätöksiä. Minulle ja RKP:lle ohjenuorana on koko ajan ollut, että niiden toimien jotka tehdään, tulee olla tehokkaita ja perusteltuja ja että lapsiin ja nuoriin ei kohdisteta rajoituksia muuten kuin aivan viimesijaisesti.  Olen siksi iloinen, että hallitus yksimielisesti päätti, ettei peruskoulutuksen ja toisen asteen koulutuksen lähiopetusta rajoiteta.

Sen sijaan hallitus päätti, että sisärajavalvonta palautetaan väliaikaisesti 28.12 alkaen noin kolmen viikon ajaksi. Myös ravintoloiden aukioloaikoja rajoitetaan.  Perjantaista 24.12. alkaen anniskelu päättyy koronapassilla klo 21 ja aukiolo klo 22. Tiistaista 28.12. alkaen anniskelu päättyy klo 17 ja anniskeluravintoloiden aukiolo päättyy klo 18. Ruokaravintoloissa anniskelu päättyy niin ikään klo 17 ja aukiolo sallittaisiin koronapassilla 18-20. Asiakaspaikoista voi anniskeluravintoissa olla käytössä maksimissaan 50% ja ruokaravintoloissa 75% normaalista asiakaspaikkamäärästä.

Näin uuden vuoden alkaessa on myös paljon josta iloita. Työllisyystilanne on parempi, talous kasvaa ja kotitalousvähennys nousee ensi vuonna. Työ- ja elinkeinoministeriö on myöntänyt EPV Energia Oy:lle runsaat 14 miljoonaa euroa uusiutuvalla sähköllä tuotetun vedyn tuotanto-, varastointi- ja käyttöinvestointiin Vaasaan. Lisäksi eduskunta on myöntänyt Pohjanmaalle ja Etelä-Pohjanmaalle määrärahoja tärkeisiin liikennehankkeisiin, muun muassa Vassorintielle Mustasaareen. Ja kaikista tärkein: Maassamme on rauha. Näillä sanoilla haluan toivottaa teille kaikille hyvää uutta vuotta.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15