Efterlängtat svar på energikrisen

19.02.2022 kl. 06:24
Av flera olika orsaker, bland annat det synnerligen oroliga säkerhetspolitiska läget i världen, har drivit upp prisnivån på energi, till exempel på el och bränsle

Kraftigt höjda energipriserna har slagit speciellt hårt på folk som bor på landsbygden och reaktionerna har varit mycket förståeliga.

 

Samtidigt som inkomsterna har hållits på samma nivå som tidigare har kostnaderna för att leva, såsom uppvärmningskostnaderna för husen och transporter, blivit dyrare. Det berör alla på ett eller annat sätt, att få vardagsekonomin att gå ihop.

 

Flera länder har gjort åtgärdspaket för att på olika sätt kompensera de som är mest utsatta till följd av energikrisen. Igår var det då regeringens tur att presentera Finlands efterlängtade åtgärder.

 

Ändringen i skatteavdraget för jobbpendlare, vilket exemplifierades väldigt bra i gårdagens Vbl, är åtgärden som berör väldigt många, 570.000 personer, under det kommande året. Kilometeravdraget höjs nu från 25 cent per km till 30 cent per km. Maxavdraget höjs från 7000 kilometer till 8400 kilometer.

 

Åtgärden syns inte direkt vid bensinpumpen utan på skatteprocenten. Det i sin tur vad arbetstagaren får i handen då lönen betalas. Användningen av egen bil för arbetsresor är ett måste i till exempel Österbotten eftersom inte kollektivtrafiken är så väl uppbyggd här som i städer.

 

Även jordbruket är inne i en sällan skådad kris. Så gott som dagligen kommer rapporter om att gårdar läggs ner på grund av lönsamhetkrisen, bland annat till följd av höjda produktionskostnader. Jordbrukarnas kris var huvudtemat på torsdagens frågetimme. Länge har handelns ansvar åberopats och om inget sker där kommer förmodligen bågen att spännas från statligt håll. I helheten är vår självförsörjning gällande mat central. Detta är speciellt viktigt nu att beaktas med tanke på Ukrainakrisen och eventuella sanktioner. 

 

I regeringens åtgärdspaket i fredags ingår en förbättring i böndernas situation. Jordbrukets produktionsbyggnader befrias för fastighetsskatt under detta år. Eftersom fastighetsskatten tillfaller kommunerna kommer staten att kompensera kommunerna för skattebortfallet. Detta är en första åtgärd men jordbrukskrisen kräver ytterligare åtgärder.

 

Bra även att beredningen av den så kallade yrkesdieseln kommer igång. Yrkestrafikanterna har, i likhet med jordbrukarna, lidit massor till följd bränslehöjningen. Trafikanterna kan ofta ha långa avtal, till exempel kring skolskjutsar, och bränsleprishöjningen har naggat lönsamheten rejält. Det nuvarande yrkesdieselskattesystemet ska nu utvärderas. På bordet finns även ett alternativ där de direkta skattestöden skulle ersättas med att trafikanterna i efterskott får avdrag för de litrar som de förbrukar.

 

I åtgärdspaketet finns även flera andra viktiga åtgärder, hit hör bland annat att de höjda energipriserna ska kunna beaktas som grund för beviljande av utkomststöd. Det handlar om en otroligt viktig åtgärd som riktas helt till de som har det tuffast att få sin vardagsekonomi att gå ihop. Flera pensionärer har varit i kontakt hur de ska kompenseras av höjda energipriserna och möjligheten till utkomststöd är en åtgärd som berör mest pensionärer, som till exempel kan ha låga pensioner men höga uppvärmningskostnader på sina hus.

 

Just nu tyder inget på att energikrisen skulle gå snabbt över, och därför är dessa åtgärder otroligt viktiga för att finländarnas, och speciellt landsbygdsbors, vardag ska gå ihop.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00