100-åring i enorm förändring

12.02.2022 kl. 06:39
De senaste dagarnas fantastiska insatser med guld, silver och brons av syskonen Iivo och Kerttu Niskanen samt Krista Pärmäkoski i OS-spåret i Kina har tagit fram starka känslor och säkert ett och annat glädjerop i var och varannan gård runt om i vårt land.

Helt otroliga insatser i utmanande förhållande, snacka om att toppa formen när det gäller som mest - och redan idag lördag kan vi förvänta oss mera i framgångar i damernas stafett.

Vägen till dessa efterlängtade medaljer har absolut inte kommit lätt. Bakom dem finns tusentals av hårda träningstimmar i hemmaförhållanden  och träningsläger, tidigare misslyckanden, blod, svett och tårar.

Målmedvetet arbete kräver resurser. Förutom ovärderligt stöd av familj och näromgivning krävs ekonomiska muskler för att nå toppen. De statliga medlen för idrotten, bland annat skidförbundet som möjliggör lägerverksamhet för toppidrottarna, kommer från statliga tipsbolaget Veikkaus avkastning. Ännu.

Veikkaus inkomster har minskat sakta men säkert under det senaste årtiondet. Allra mest sjönk Veikkaus intäkter år 2020, som en del av coronarestriktionerna, med hela 300 miljoner euro. En enorm summa.

Avkastningen från Veikkaus har varit bundna till att - mer eller mindre - finansiera kultur-,  idrott- och ungdomsverksamhet samt medborgarorganisationer inom social- och hälsovårdssektorn i vårt land. I takt med att avkastningen minskat har oron inom dessa sektorer 
vuxit med rädsla för mindre finansiering och det är mer än förståeligt.

I tisdags offentliggjorde riksdagspartierna som gemensamma syn för de så kallade Veikkaus-pengarnas framtid. I och med detta kan organisationer som hittills varit beroende av Veikkaus finansiering dra en lättnadens suck för farhågorna var värre än det som nu överenskoms.

Fram till 2026 kommer anslagen att vara på ungefär samma nivå som hittills. Finansieringen för 2024 fastställdes till 990 miljoner euro. Kring 2023 års stödnivå besluts i vårens ramria.

Modellen som den parlamentariska arbetsgruppen presenterade upphäver det nuvarande systemet från 1920-talet där bland annat tredje sektorns organisationer, men även till exempel idrottsplatsbyggande, finansieras av spelintäkter. I stället kommer intäkter från Veikkaus 
att överföras direkt till statsbudgeten, och på detta sätt undviks situationen där organisationerna är direkt bundna till Veikkaus resultat.

Användningen av pengarna i statsbudgeten besluts sedan av politikerna i riksdag och regering. Men för att finansieringen inte ska variera beroende på regeringskonstellationen, som ger förslaget till statsbudget, kommer en uppföljningsgrupp att tillsättas för att bevaka att organisationernas intressen uppfylls.

Syftet med den nya modellen är även att minska på den problematiska relationen där samhällets livsviktiga organisationers finansiering har en koppling till spelmissbruk.

Vi rör oss alltså bort från en modell där till exempel 
spelberoendes vård och hjälp delfinansieras av bland annat 
spelberoendes spelande. Nu är det dags att stabilisera organisationers finansiering och på ett etiskt sätt förhindra spelberoende.

Den nya modellen ger även långsiktig och förutsägbarhet. I takt med att inflationen växer och stödnivån hålls någorlunda på samma nivå de kommande åren, måste organisationerna se över sin finansiering och utveckla nya sätt att verka och upprätthålla verksamhet på.

Det här ökar behovet av gränsöverskridande projekt och samarbete mellan olika aktörer kommer att öka. Detta gäller inte minst inom idrottssektorn och det har vi satsat mycket på inom Finlands Svenska Idrott där jag fungerar som ordförande. Allt för att kunna hjälpa till att fler rör på sig och nya toppresultat.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30