De enormt viktiga landsbygdsgymnasierna

03.12.2021 kl. 08:26

Igår firade mitt eget gymnasium, Gymnasiet i Petalax, sin 50-årsdag i festliga former. Samtidigt invigdes den splitternya gymnasiebyggnaden. Gymnasiet i Petalax, som i första hand servat unga i Malax och Korsnäs kommuner, är ett av de första svenskspråkiga landsbygdsgymnasierna i Finland. I år har gymnasiet fått föra över sin verksamhet i det ekologiskt byggda och unika träskolan, något som uppmärksammats i många olika sammanhang.

Gymnasierna har en central roll för den allmänbildande utbildningen i vårt land. Landsbygdsgymnasierna, som inledde in verksamhet på 1970-talet, är och har varit betydelsefulla för hela regioners livs- och dragningskraft men framförallt för barn och unga möjligheter att utvecklas även på landsbygden.

Tillgänglig utbildning är en jämlikhetsfråga som möjliggör en likvärdig kunskapsnivå runt om i landet, något som även varit nyckeln till att kunskapsnivån generellt är hög i Finland.  Skillnaderna i studieresultaten är lyckligtvis små och av de nordiska länderna är de regionala skillnaderna allra minst i Finland. Bakom detta ligger naturligtvis ett hårt arbete.

I Finland fortsätter föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och utbildningsnivå att påverka barnens studieval och placering på arbetsmarknaden. Även skillnaderna mellan könen håller i sig och val av utbildning är fortfarande starkt könsrelaterat.

För gymnasier i mindre kommuner har befolkningsminskningen över tid medfört problem då antalet nya elever minskat och befolkningen koncentrerats till större städer. Idag finns det sammanlagt 380 gymnasier I Finland, men en minskning med närmare 70 gymnasier har ägt rum under de senaste tio åren.  Då ett gymnasium läggs ner förlorar hela regionen viktig källa till utbildning. Gymnasierna är en viktig livskraftskälla för kommunerna.

För de unga är de viktigast att det finns har valmöjligheter.  I samband med den förlängda läroplikten, som trädde i kraft i höst, har betydelsen av andra stadiets utbildning stärkts. Fler än tidigare har nu fått en plats vid fortsatta studier, och under en två veckors tid arrangerades studieplats till 400 elever som saknade sådan. Utbildningen måste fortsätta finnas nära till hands, det är en förutsättning för välfärd.

Avslutningsvis vill jag önska alla en stillsam självständighetsdag – en dag för eftertanke och tacksamhet. På många plan rör det på sig nu globalt. Det är en enorm lycka att få leva i ett fritt och välfungerande land som Finland.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om spaningslagarna 20.2.2018

Gruppanförande, Thomas Blomqvist,
20.02.2018 kl. 15:00

Riksmötet 2018, öppningsdebatt 14.2.2018

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
14.02.2018 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 13.12.2017

Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen
13.12.2017 kl. 12:45

Regeringen besvarar interpellation om den ökande ojämlikheten 7.12.2017

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
07.12.2017 kl. 17:29

Jubileumsplenum för den 100-åriga självständigheten 5.12.2017

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
05.12.2017 kl. 12:37

Debatt om statsministerns upplysning om aktuella EU-ärenden

Gruppanförande 22.11.2017, Eva Biaudet
22.11.2017 kl. 15:00

Debattinitiativ om svenska riksdagsgruppens alternativa budget för 2018

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen, 15.11 2017
15.11.2017 kl. 14:25