Den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna 

14.09.2021 kl. 15:00
Gruppanförande 14.9.2021 hållet av ledamot Eva Biaudet.

Ärade talman,

Utvecklingspolitiken är en oskiljaktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Det är starka skrivningar som finns i den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna.

Det är en viktig redogörelse. Finlands utvecklingspolitik bygger på internationella överenskommelser, men i högsta grad också på en finländsk värdegrund. Utrikespolitiken utgår från de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstaten, inklusive likabehandling, jämställdhet, yttrandefrihet och ett fritt civilt samhälle. Covid 19 har haft ödesdigra effekter på många utsatta länders situation och tillgången till vaccin är även en rättvisefråga.

Centralt för den finländska biståndspolitiken har varit en längre tid och är nu kvinnors och flickors rättigheter. Vi arbetar för att kvinnor och flickor, inklusive personer med funktionsvariationer, själva ska kunna bestämma om sin egen kropp och leva utan att bli offer för våld, utnyttjande eller trakasserier.

Vi stöder flickors och kvinnors utbildning och anständiga arbetsplatser för dem.

Allt det här blir särskilt viktigt att minnas nu, även om det känns som om alla utvecklingsansträngningar skulle ha varit nästan för gäves nu i Afghanistan. I Afghanistan är omkring 30 procent av lärarna idag kvinnor. Civilsamhället är viktigt för att stärka ett lands resiliens, förmågan att stå emot kriser. Medborgarorganisationernas arbete på gräsrotsnivå är oersättligt!

Även om det ser ut som talibanregimen försöker dölja sitt uppsåt, så vet vi att de värderingar som ligger i grunden för talibanregimen kraftigt kränker flickors och kvinnors rättigheter. Omvärlden och Finland kan inte nu efter det snabba maktövertagandet lägga sig till ro. Det är nu de centrala värderingarna i vår utvecklingspolitik ska synas i praktiken.

Vi ska ställa upp för alla dem som vill ha ett Afghanistan som respekterar mänskliga rättigheter. Vi bör i detta krisläge – precis som regeringen har bestämt – höja flyktingkvoten. Vi behöver skapa en humanitär korridor som gör det möjligt för dödshotade afghaner att fly och vi måste fortsätta att kräva att flickors och kvinnors alla rättigheter respekteras.

Liknande svåra utmaningar finns på många håll, inte minst i Jemen och Etiopien. Vi bör därför även hålla fast vid att 85 procent av biståndsmedlen direkt främjar jämställdhet.

Syftet med denna redogörelse är att stärka långsiktigheten i Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete. Det är bra. Men, här vill jag ställa den fråga som vi inte borde blunda för – hur är det med finansieringen av biståndet? Det utskrivna målet är att uppnå nivån 0,7 procent av bruttonationalinkomsten år 2030.

 

Svenska riksdagsgruppen och SFP har länge efterlyst målmedvetna åtgärder för att uppnå detta mål, men det verkar vara svårt att få till stånd ett genombrott.

Vi anser att det behövs en tydlig vägkarta som höjer biståndet till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. Denna vägkarta med tydliga delmål på 0,55 procent år 2023 och 0,63 procent år 2027 hade ett brett stöd över partigränser i den parlamentariska grupp som har behandlat utvecklingspolitiken. Som ordförande för den vill jag tacka gruppen och de tjänstemän som varit med om att utarbeta vägkartan.

Tyvärr avancerar vi inte i realpolitiken som den parlamentariska gruppen önskar, vilket betyder att Finland riskerar att sacka efter sina mål.

 

Precis som man har slagit fast klara datum för regeringens sysselsättningspaket och likaså bestämt om tydliga tidtabeller för klimatpolitiken, borde det snart bli dags att slå fast etappmålen för utvecklingssamarbetet.

Finland kan inte här längre räknas in i den nordiska referensgruppen. Ruotsin kehitysrahoituksen BKTL-osuus oli 1,14 procent, Norjan 1,11 procent ja Tanskan 0,73 procent. Vårt civila samhälle behöver få en ännu starkare roll i utvecklingspolitiken. Genom intensivare samarbete mellan staten, den privata sektorn, det civila samhället, högskolorna och forskningsinstituten kan vi – bara vi vill – uppnå målen för en hållbar utvecklingspolitik.

 

Ärade talman,

Det finns redan ett stort kunnande i det finländska biståndsarbetet. Väsentligt är att vi fokuserar särskilt på kvinnornas och de ungas, samt de fattigaste befolkningsgruppernas ställning. Det är absolut viktigt att hålla fast vid att minst 0,2 procent av biståndet går till de absolut mest sköra och utsatta länderna.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15